Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Jönköpings kommun
Månsarps kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Månsarps kyrka
Den ovanliga gjutjärnsspiran på Månsarps kyrka är i det närmaste unik i landet. Endast bland annat Riddarholmskyrkan i Stockholm har en liknande genombruten gjutjärnspira.
Järnbalkarna i spiran på Månsarps kyrka representerade de hyttelag som ingick i Tabergs bergslag.
Även klockstapeln vid Våthults kyrka utanför Gislaved fick 1908 en gjutgärnsspira tillverkad i Taberg. men den spiran är sedan länge övertäckt med spån och inte synlig.
Järnbalkarna i spiran på Månsarps kyrka representerade de hyttelag som ingick i Tabergs bergslag.
Järnkonstruktionen, ”vartill var och en av de då inom socknen igångvarande masugnarna lämnat delar”, monterades enligt traditionen av en blott sextonårig bergsbrytare vid namn Petter Andersson, vanligen kallad Petter Smett.
Storklockan är omgjuten 1806 av Jonas Magnus Fries, Jönköping. Lillklockan är omgjuten 1894 av Joh. A. Beckman, Stockholm.
Det fanns troligen en kyrka i Månsarp redan under medeltiden. Kvar från denna första kyrka i trä ett litet ovalt målat glasfönster med ett adligt vapen och texten "Abraham Wederhusen van Amsterdam 1651" samt en solvisare av sandsten från år 1666.
I början av 1700-talet uppfördes ännu en enkel träkyrka sydväst om den nuvarande kyrkan där Månsarps ödekyrkogård ligger. Det berättas att kyrkan hade målningar av den kände konstnären Johan Kinnerus från Jönköping.
Den gamla kyrkan, som var för liten för den växande församlingen, och dessutom förfallen, revs när den nuvarande kyrkan i Månsarp uppfördes. Man kontrakterade byggmästare Peter Pettersson i Tåå som då arbetade med uppförandet
av Åkers kyrka, och denna kyrka kom också att stå som förebild för Månsarps kyrka. De ritningar som sändes in till överintendentsämbetet modifierades 1848 av arkitekt Johan Adolf Hawerman.
I november 1853 hölls den första högmässan i nya kyrkan men den officiella invigningen fyra år senare., midsommardagen 1857. Den förrättades på biskopens uppdrag av kontraktsprosten David Sjöström, Rogberga.
I samband med kyrkans tillkomst år 1853 skänktes en del nattvardssilver till församlingen.
Till invigningen skänkte församlingens kyrkoherdepar Simon och Eleonora Filén bland annat en kalk till kyrkan. Även vinkannan och oblatasken är från samma tid. Från den gamla kyrkan finns bevarat två krucifix från 1700-talet.
Vid två tillfällen har det utbrutit eld i Månsarps kyrka. Den första gången var under pågående gudstjänst i mars 1903. Enligt ett stämmoprotokoll hade ”orgelnisten S. Dahlin” gått ut en stund under pastor Palmbergs predikan och sett ”stark rök och snart smärre eldsflammor i kyrkans tak kring skorstensröret” och ”givet tecken om eldfaran”. Man hade därefter kunnat släcka branden.
Det andra brandtillbudet inträffade i oktober 1968. Orsaken var då överbelastning på elsystemet. ”…en nedsmältning skedde i transformatoranläggningen med följd att fläktmotorn till orgeln tände och brann ned. Hela kyrkan var på söndagsmorgonen fylls av rök, men på grund av syrebrist hade ingen eld slagit ut.”
Waldemar Lorentzons utförde 1958 takmålningarna i koret, och som framställer frälsningshistorien.
Lorentzon, som ju ingick i den så kallade Halmstadgruppen, hade i slutet av 1930-talet engagerat sig i den kristna Oxfordgrupprörelsen och ägnade sig därefter huvudsakligen åt kyrkligt måleri.
Sedan Lorentzons förslag till målning i kortaket antagits av kyrkofullmäktige godkännande den också av Kungliga Byggnadsstyrelsen, vilket man senare ”tillstod vara ett olycksfall i arbetet”, eftersom skissen endast var fotograferad i svartvitt och inte i färg.
Tillsammans med medhjälparen Hans Fagerström gjorde Waldemar Lorentzon målningen i tempera, det vill säga en målningsteknik där bindemedlet utgörs av vattenlösliga limämnen, direkt på kortakets trä. Målningen har temat Återkomsten och framställer frälsningshistorien i tre delar där den vänstra delen är hämtad från Gamla testamentet och den högra delen från Nya testamentet. Mittpartiet domineras av den stora Kristus-gestalten, stående på regnbågen, förbundstecknet, och därmed förbinder det gamla och nya förbundet.
Här finns också lokal anknytning i form av en arbetare, en flicka i häradsdräkt, den lokale kyrkoherden - och Tabergs silhuett i scenen med Bergspredikan.
När koret under senare delen av 1970-talet gjordes om till lillkyrka placerades där det stora altarskåpet som är skuren i halländsk lind, skapad av konstnären Hans Fagerström, också han från Halmstad. Han var också även bland annat assistent åt Waldemar Lorentzons när denne i början av 1950-talet utförde dekorativa målningar i Ryssby kyrka.
I centrum av altarskåpet ser vi Kristus på Golgata rest över jorden framställd i ett kartcollage. I vänstra flygeln visas hur Jesus välsignar barnen och scenen intill handlar om dopet. Till höger är motivet de fem kornbröden och de två fiskarna och mot mitten avbildas nattvarden. I bakgrunden har konstnären gestaltat människans väg genom tiden och i sanden framför Golgata syns fotspår fram till den korsfäste.
Lägg också märke till att geografin är - medvetet - oväsentlig. Jönköping är på tavlans karta bland annat omgiven av Mongoliet, den amerikansk delstaten Utah och Slovenien.
På altaret står ett litet snidat 1700-talskrucifix som kommer från gamla kyrkan.
Ursprungligen hade kyrkan haft en mycket enkel altartavla som idag finns i tornrummet. Den byttes 1899 ut mot en tavla målad av Carl Jonson från Bredaryd med temat ”Kommen till mig…” Den tidigare altartavlan hänger nu på norra långsidan.
Det gamla altaret har ersatts med ett fristående altare och i koret finns en ambo, talarstol.
Dopfunten av sandsten med evangelistsymboler i relief är huggen 1930.
Textilkonstnärinnan Kerstin Persson har smyckat kyrkan i Månsarp med vackra textilier, bland annat denna som tidigare hängde vid dopaltaret.
Här finns också flera ikoner. Bland annat vid dopfunten där motivet är Jesu frambärande i templet - och vid nedre norra långsidan en kristusikon, båda skapade av ikonskrivaren Maj-Britt Fritsche från Jönköping.
Den tidigare kororgeln från 1978, byggd av Johannes Künkel finn numera i en kyrka i Lettland. Den nuvarande kororgeln är byggd av Bergenblad & Jonsson Orgelbyggeri i Nye.
Kyrkans huvudorgel byggdes 1936 av Theodor Frobenius & Co i Danmark, men fasaden är från en orgel byggd 1857 av August Rosenborg i Vadstena.
Järnbalkarna i spiran på Månsarps kyrka representerade de hyttelag som ingick i Tabergs bergslag.
Även klockstapeln vid Våthults kyrka utanför Gislaved fick 1908 en gjutgärnsspira tillverkad i Taberg. men den spiran är sedan länge övertäckt med spån och inte synlig.
Järnbalkarna i spiran på Månsarps kyrka representerade de hyttelag som ingick i Tabergs bergslag.
Järnkonstruktionen, ”vartill var och en av de då inom socknen igångvarande masugnarna lämnat delar”, monterades enligt traditionen av en blott sextonårig bergsbrytare vid namn Petter Andersson, vanligen kallad Petter Smett.
Storklockan är omgjuten 1806 av Jonas Magnus Fries, Jönköping. Lillklockan är omgjuten 1894 av Joh. A. Beckman, Stockholm.
Det fanns troligen en kyrka i Månsarp redan under medeltiden. Kvar från denna första kyrka i trä ett litet ovalt målat glasfönster med ett adligt vapen och texten "Abraham Wederhusen van Amsterdam 1651" samt en solvisare av sandsten från år 1666.
I början av 1700-talet uppfördes ännu en enkel träkyrka sydväst om den nuvarande kyrkan där Månsarps ödekyrkogård ligger. Det berättas att kyrkan hade målningar av den kände konstnären Johan Kinnerus från Jönköping.
Den gamla kyrkan, som var för liten för den växande församlingen, och dessutom förfallen, revs när den nuvarande kyrkan i Månsarp uppfördes. Man kontrakterade byggmästare Peter Pettersson i Tåå som då arbetade med uppförandet
av Åkers kyrka, och denna kyrka kom också att stå som förebild för Månsarps kyrka. De ritningar som sändes in till överintendentsämbetet modifierades 1848 av arkitekt Johan Adolf Hawerman.
I november 1853 hölls den första högmässan i nya kyrkan men den officiella invigningen fyra år senare., midsommardagen 1857. Den förrättades på biskopens uppdrag av kontraktsprosten David Sjöström, Rogberga.
I samband med kyrkans tillkomst år 1853 skänktes en del nattvardssilver till församlingen.
Till invigningen skänkte församlingens kyrkoherdepar Simon och Eleonora Filén bland annat en kalk till kyrkan. Även vinkannan och oblatasken är från samma tid. Från den gamla kyrkan finns bevarat två krucifix från 1700-talet.
Vid två tillfällen har det utbrutit eld i Månsarps kyrka. Den första gången var under pågående gudstjänst i mars 1903. Enligt ett stämmoprotokoll hade ”orgelnisten S. Dahlin” gått ut en stund under pastor Palmbergs predikan och sett ”stark rök och snart smärre eldsflammor i kyrkans tak kring skorstensröret” och ”givet tecken om eldfaran”. Man hade därefter kunnat släcka branden.
Det andra brandtillbudet inträffade i oktober 1968. Orsaken var då överbelastning på elsystemet. ”…en nedsmältning skedde i transformatoranläggningen med följd att fläktmotorn till orgeln tände och brann ned. Hela kyrkan var på söndagsmorgonen fylls av rök, men på grund av syrebrist hade ingen eld slagit ut.”
Waldemar Lorentzons utförde 1958 takmålningarna i koret, och som framställer frälsningshistorien.
Lorentzon, som ju ingick i den så kallade Halmstadgruppen, hade i slutet av 1930-talet engagerat sig i den kristna Oxfordgrupprörelsen och ägnade sig därefter huvudsakligen åt kyrkligt måleri.
Sedan Lorentzons förslag till målning i kortaket antagits av kyrkofullmäktige godkännande den också av Kungliga Byggnadsstyrelsen, vilket man senare ”tillstod vara ett olycksfall i arbetet”, eftersom skissen endast var fotograferad i svartvitt och inte i färg.
Tillsammans med medhjälparen Hans Fagerström gjorde Waldemar Lorentzon målningen i tempera, det vill säga en målningsteknik där bindemedlet utgörs av vattenlösliga limämnen, direkt på kortakets trä. Målningen har temat Återkomsten och framställer frälsningshistorien i tre delar där den vänstra delen är hämtad från Gamla testamentet och den högra delen från Nya testamentet. Mittpartiet domineras av den stora Kristus-gestalten, stående på regnbågen, förbundstecknet, och därmed förbinder det gamla och nya förbundet.
Här finns också lokal anknytning i form av en arbetare, en flicka i häradsdräkt, den lokale kyrkoherden - och Tabergs silhuett i scenen med Bergspredikan.
När koret under senare delen av 1970-talet gjordes om till lillkyrka placerades där det stora altarskåpet som är skuren i halländsk lind, skapad av konstnären Hans Fagerström, också han från Halmstad. Han var också även bland annat assistent åt Waldemar Lorentzons när denne i början av 1950-talet utförde dekorativa målningar i Ryssby kyrka.
I centrum av altarskåpet ser vi Kristus på Golgata rest över jorden framställd i ett kartcollage. I vänstra flygeln visas hur Jesus välsignar barnen och scenen intill handlar om dopet. Till höger är motivet de fem kornbröden och de två fiskarna och mot mitten avbildas nattvarden. I bakgrunden har konstnären gestaltat människans väg genom tiden och i sanden framför Golgata syns fotspår fram till den korsfäste.
Lägg också märke till att geografin är - medvetet - oväsentlig. Jönköping är på tavlans karta bland annat omgiven av Mongoliet, den amerikansk delstaten Utah och Slovenien.
På altaret står ett litet snidat 1700-talskrucifix som kommer från gamla kyrkan.
Ursprungligen hade kyrkan haft en mycket enkel altartavla som idag finns i tornrummet. Den byttes 1899 ut mot en tavla målad av Carl Jonson från Bredaryd med temat ”Kommen till mig…” Den tidigare altartavlan hänger nu på norra långsidan.
Det gamla altaret har ersatts med ett fristående altare och i koret finns en ambo, talarstol.
Dopfunten av sandsten med evangelistsymboler i relief är huggen 1930.
Textilkonstnärinnan Kerstin Persson har smyckat kyrkan i Månsarp med vackra textilier, bland annat denna som tidigare hängde vid dopaltaret.
Här finns också flera ikoner. Bland annat vid dopfunten där motivet är Jesu frambärande i templet - och vid nedre norra långsidan en kristusikon, båda skapade av ikonskrivaren Maj-Britt Fritsche från Jönköping.
Den tidigare kororgeln från 1978, byggd av Johannes Künkel finn numera i en kyrka i Lettland. Den nuvarande kororgeln är byggd av Bergenblad & Jonsson Orgelbyggeri i Nye.
Kyrkans huvudorgel byggdes 1936 av Theodor Frobenius & Co i Danmark, men fasaden är från en orgel byggd 1857 av August Rosenborg i Vadstena.
