Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Vetlanda kommun
Myresjö gamla kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Myresjö gamla kyrka
Den gamla kyrkan i Myresjö samhälle uppfördes vid mitten av 1100-talet.
Kyrkan består av långhus, kor och absid av sten och ser ut ungefär som när den byggdes. Men fönstergluggarna var betydligt mindre, och ursprungligen fanns det inga fönster alls åt norr. Och sakristian åt norr har troligen byggts till under 1400-talet. Myresjö gamla kyrka var församlingskyrka fram till 1879, då den togs ur bruk i och med att Lannaskede-Myresjö nya kyrka invigdes.
Den gamla kyrkan fick förfalla. Taket rasade in och träd och buskar började växa inne i kyrkan. Turligt nog höll taket över koret och absiden - och därmed har flera unika och vackra målningar från 1200-talet bevarats för eftervärlden. Jag återkommer strax till dessa.
Efter att ha stått ruin i över 40 år bestämde man sig på 1920-talet för att återställa kyrkan. En omfattande restaurering gjordes även på 1970-talet - och den vackra lilla kyrkan används nu emellanåt för högmassa, samt för förrättningar.
Klockstapeln är byggd i mitten av 1920-talet. Av de båda klockorna är den ena från den gamla kyrkan, emedan den andra införskaffades 1959.
Den södra ingångsportalen pryds med en baldakin, som bärs upp av smäckra, finhuggna kolonner. I portalen finns nu sedan restaureringen på 1920-talet en runsten inmurad. Den översta delen saknas. För att få stenen att passa i kyrkmuren har man också huggit av den längs kanterna, så att inga runor är bevarade till sin fulla höjd – men vi kan ändå tyda att där står ”satte denna sten efter . . . sin broder" - eller möjligen fader. Vem som resten stenen och vad brodern eller fader hette vet vi inte.
Även inne i kyrkan finns en del av en runsten bevarad.
Kyrkans mekaniska orgel installerades 1966 och byggdes av Olof Hammarberg i Göteborg, och har en fasad ritad av arkitekt Åke Tengelin. Läktarbarriären är från 1600-talet, men målningarna är enligt inskription skapade 1745 av Anders Boldt, som bland annat låtit skildra Kristus, evangelisterna, kung David, Moses och Aron i fyllningarna.
Predikstolen är tillverkad i mitten av 1600-talet.
Ett epitafium från 1701 som hänger på norra väggen är över kyrkoherde Johan Strelingius med familj.
På motsatt sida hänger ett huvudbaner i barock från omkring 1700med det Rosenqvistska släktvapnet. Ätten som ägde Bjäresjö säteri har sin gravkammare under sakristian.
I korportalen finns ett vackert triumfkrucifix från 1200-talet.
Från samma period är de målningar som finns inne i koret. Här i Gamla Myresjö kyrka finns nämligen några av vårt lands bäst bevarade romanska målningar. Trots att kyrkan alltså stod ruin under många år är målningarna bevarade åt eftervärlden tack vare att tacket över koret höll. Det är de röda målningar som vi ser i korhuset. På norra väggen i korhuset syns i den övre raden Kristi intåg i Jerusalem - och i raden under Kristus och Tomas Tvivlaren.
Bilderna på södra väggen är med svårtydda, men tittar man noga så kan man urskilja Kristus på korset mellan rövarna, , även om målningarna delvis förstörts då fönstren utvidgades. Man kan också där skymta Kristus på korset mellan rövarn och Maria och Johannes Till höger om dessa kan vi skymta en man mellan två romerska krigare.
Ornamentiken och figurbehandlingen får oss att gissa att konstnären var från Danmark. Det finns stora likheter med målningar i Vä klosterkyrka utanför Kristianstad i Skåne.
Målningarna i absiden innanför altarringen är utförda under 1600-talet - men under dessa målningar finns antagligen 1200-talsmålningar.
I korfönstret står en snidad barockskulptur av Johannes.
Dopfunten i huggen sandsten är förmodligen lika gammal som kyrkan. Under de år som Gamla Myresjö Kyrka var ruin stod dopfunten utan skydd, utsatt för väder och vind - och tjänade också som måltavla för stenkastande ungdomar.
Dopfunten har på cuppan indelade, rundbågiga arkadfält, pryd med bland annat drake, lejon och fabeldjur. Motiven som härrör från Orienten, har troligen förts till Sverige med de stenmästare från Italien som deltog vid domkyrkobygget i Lund – och som senare alltså även hjälpte till med byggandet av de första stenkyrkorna i det som senare skulle bli landet Sverige. Vi tror på goda grunder att dopfunten är huggen av den så kallade Njudungsmästaren.
Kyrkan består av långhus, kor och absid av sten och ser ut ungefär som när den byggdes. Men fönstergluggarna var betydligt mindre, och ursprungligen fanns det inga fönster alls åt norr. Och sakristian åt norr har troligen byggts till under 1400-talet. Myresjö gamla kyrka var församlingskyrka fram till 1879, då den togs ur bruk i och med att Lannaskede-Myresjö nya kyrka invigdes.
Den gamla kyrkan fick förfalla. Taket rasade in och träd och buskar började växa inne i kyrkan. Turligt nog höll taket över koret och absiden - och därmed har flera unika och vackra målningar från 1200-talet bevarats för eftervärlden. Jag återkommer strax till dessa.
Efter att ha stått ruin i över 40 år bestämde man sig på 1920-talet för att återställa kyrkan. En omfattande restaurering gjordes även på 1970-talet - och den vackra lilla kyrkan används nu emellanåt för högmassa, samt för förrättningar.
Klockstapeln är byggd i mitten av 1920-talet. Av de båda klockorna är den ena från den gamla kyrkan, emedan den andra införskaffades 1959.
Den södra ingångsportalen pryds med en baldakin, som bärs upp av smäckra, finhuggna kolonner. I portalen finns nu sedan restaureringen på 1920-talet en runsten inmurad. Den översta delen saknas. För att få stenen att passa i kyrkmuren har man också huggit av den längs kanterna, så att inga runor är bevarade till sin fulla höjd – men vi kan ändå tyda att där står ”satte denna sten efter . . . sin broder" - eller möjligen fader. Vem som resten stenen och vad brodern eller fader hette vet vi inte.
Även inne i kyrkan finns en del av en runsten bevarad.
Kyrkans mekaniska orgel installerades 1966 och byggdes av Olof Hammarberg i Göteborg, och har en fasad ritad av arkitekt Åke Tengelin. Läktarbarriären är från 1600-talet, men målningarna är enligt inskription skapade 1745 av Anders Boldt, som bland annat låtit skildra Kristus, evangelisterna, kung David, Moses och Aron i fyllningarna.
Predikstolen är tillverkad i mitten av 1600-talet.
Ett epitafium från 1701 som hänger på norra väggen är över kyrkoherde Johan Strelingius med familj.
På motsatt sida hänger ett huvudbaner i barock från omkring 1700med det Rosenqvistska släktvapnet. Ätten som ägde Bjäresjö säteri har sin gravkammare under sakristian.
I korportalen finns ett vackert triumfkrucifix från 1200-talet.
Från samma period är de målningar som finns inne i koret. Här i Gamla Myresjö kyrka finns nämligen några av vårt lands bäst bevarade romanska målningar. Trots att kyrkan alltså stod ruin under många år är målningarna bevarade åt eftervärlden tack vare att tacket över koret höll. Det är de röda målningar som vi ser i korhuset. På norra väggen i korhuset syns i den övre raden Kristi intåg i Jerusalem - och i raden under Kristus och Tomas Tvivlaren.
Bilderna på södra väggen är med svårtydda, men tittar man noga så kan man urskilja Kristus på korset mellan rövarna, , även om målningarna delvis förstörts då fönstren utvidgades. Man kan också där skymta Kristus på korset mellan rövarn och Maria och Johannes Till höger om dessa kan vi skymta en man mellan två romerska krigare.
Ornamentiken och figurbehandlingen får oss att gissa att konstnären var från Danmark. Det finns stora likheter med målningar i Vä klosterkyrka utanför Kristianstad i Skåne.
Målningarna i absiden innanför altarringen är utförda under 1600-talet - men under dessa målningar finns antagligen 1200-talsmålningar.
I korfönstret står en snidad barockskulptur av Johannes.
Dopfunten i huggen sandsten är förmodligen lika gammal som kyrkan. Under de år som Gamla Myresjö Kyrka var ruin stod dopfunten utan skydd, utsatt för väder och vind - och tjänade också som måltavla för stenkastande ungdomar.
Dopfunten har på cuppan indelade, rundbågiga arkadfält, pryd med bland annat drake, lejon och fabeldjur. Motiven som härrör från Orienten, har troligen förts till Sverige med de stenmästare från Italien som deltog vid domkyrkobygget i Lund – och som senare alltså även hjälpte till med byggandet av de första stenkyrkorna i det som senare skulle bli landet Sverige. Vi tror på goda grunder att dopfunten är huggen av den så kallade Njudungsmästaren.
