Stacks Image 262084

Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Markaryds kommun
Markaryds kyrka

Berättelser om kyrkor
i Växjö stift

lista
Markaryds kyrka

Markaryds kyrka uppfördes på 1850-talet efter att den tidigare medeltida kyrkan brunnit ned. Denna hade bara drygt ett halvt sekel tidigare utvidgats och fått ett nytt torn uppfört av byggmästare Carl Hellsten. Tornet klarade sig dock i branden men när man två år efter branden uppförde den nya kyrkan, som ritades av Carl Gustaf Blom Carlsson vid Överintendentsämbetet, lät man höja tornet med några meter.
Kyrkan som stod färdig 1855 uppfördes av byggmästarna Johannes Herrlin och Jonas Malmberg från Växjö, och uppfördes till en kostnad av 40 000 riksdaler.

Den 30 augusti 1857 invigdes kyrkan av kontraktsprosten Peter Granstrand i Agunnaryd. N
är kyrkan invigdes fanns det 1200 sittplatser, 1040 i långhuset och 160 på läktaren.

Den första kyrkan på platsen finns dock omnämnd redan på 1300-talet i ett brev från kaniken Germund i Linköpings domkyrka. I samme Germunds testamente från 1350 omtalas att dennes föräldrar och syskon var begravda i Markaryds kyrka.

1958 genomf
ördes en omfattande invändig renovering under ledning av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe, då bland annat koret försågs med de nuvarande blyinfattade fönstren. Korfönstren hade tidigare varit genomskinliga ut mot sakristian och gav då ett rikligt ljusinflöde, men det skarpa ljuset upplevdes störande och under en tid hade man provisoriskt hängt upp gulaktiga draperier för att dämpa ljusinfallet.
Diskussioner fördes om man istället för fönster skulle pryda korväggen med en altartavla men man önskade behålla korets fönster för att inte förändra kyrkans ursprungliga karaktär. Eiler Graebe fick kännedom om de fönster som den danske arkitekten Palle Bruun i samarbete med Holmegaards Glasverk just höll på att utföra för kyrksalen i Det danske hus i Paris. Han rekommenderade denna lösning för Markaryds kyrka och i samband med hundraårsfirandet, 1957, skänkte svenskamerikanen Henning Junior Andersson 4000 dollar till nya korfönster.

Under läktaren hänger fler tavlor som föreställer Gustav II Adolf och Kristian IV från Danmark. Förmodligen målades tavlorna på 1700-talet till minne av då kungarna möttes 1629 på Ulfsbäcks prästgård som ligger några kilometer från kyrkan.

Den tredje tavlan till höger föreställer kyrkoherden Carlous Bolhemius, och är deponerad av Nordiska museet. Bolhemius var kyrkoherde här i 40 år, med början 1664.

När kyrkan vid renoveringen 1958 utrustades med sex stycken elektriska ljuskronor flyttades två äldre 12-armade ljuskronorna fram i koret. Den äldsta takkronan är från 1706 och skänkt till kyrkan av Annika Jacobsdotter. Den andra är fr
ån 1837 och skänkt av Nils Jeppson i Porkenahult. För hela belysningsplanen svarade konstnären Knut Hallgren som bland annat belyst Storkyrkan i Danderyd, Sofiakyrkan i Jönköping samt Heliga trefaldighets kyrka i Uppsala.

Dopfunten i kalksten utformades 1957 av Markarydskonstnären Curt Thorsjö kring temat ”Det är en ros utsprungen”. Den trearmade ljuskronan som hör till är tillverkad av konstnärens bror Olle Thorsjö.

På norra korväggen finns en ikon skapad av Maj Lilian Mjöberg från Markaryd, och invigd trettonhelgen 2019.

Mellan fönstren mittemot predikstolen hänger ett kors från ett medeltida triumfkrucifix från 1400-talet.

Kororgeln tillverkades 1994 av Smedmans i Linköping.
Huvudorgeln på läktaren har 33 stämmor och är byggd i mitten av 1970-talet av Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Denna ersatte då en orgeln byggd 1939 av John Grönvall i Lilla Edet. Orgelfasaden som ritades av arkitekt Otta August Mankell är dock från kyrkans första orgel från 1870-talets mitt, byggd av Carl Elfström i Ljungby.

I vapenhuset förvaras foten till en äldre dopfunt från 1200-talet, och som höggs av den så kallade Nöttjamästaren. Den gamla dopfunten var i bruk fram till 1851 då den sprack i branden. Foten blev återförd till kyrkan 1938 på biskop Stadeners initiativ, efter att ha varit på drift, bland annat placerad som som bord i en trädgård i Timsforsbruk

I tornet finns två klockor. Den stora klockans inskription lyder: ”År 1854 blef denna klocka till Markaryd gjuten af C A Norling i Jönköping”.

Nära kyrkan står den så kallade Hunestenen, som har kommit att bli något av en symbol för Markaryd. Stenen har tre inhuggna tecken, en t
ång, en hammare och ett kors, och är kanske från en medeltida smedgrav.
Enligt traditionen ska stenen vara rest över smeden Hune som förekommer i sägner från trakten.
År 1661 angavs att stenen stod mitt på kyrkogården söder om kyrkan. Senare flyttades stenen till nära den södra porten, innan den flyttades till sin nuvarande plats.
Stacks Image 262066