Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Nässjö kommun
Malmbäcks kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Malmbäcks kyrka
De äldsta delarna av Malmbäcks kyrka uppfördes under 1100-talets slut.
På 1200-talet byggde man till ett kor och under 1400-talet slog man valv i långhus och kor.
På tak och väggar målades motiv ur bland annat skapelseberättelsen. Kalkmålningarna har likheter med målningar som tillskrivits mäster Amund och som kan ses ibland annat Roglösa och Örberga i Östergötland.
Under 1600-talet byggdes kyrkan till med tvärskepp i norr och söder, och interiören kalkades samtidigt över.
På Mikaeldagen den 29 september 1817 hölls som vanligt gudstjänst i kyrkan. En präst från Ödestugu som höll predikan yttrade, enligt vad som sägs, orden: ”Äro icke mina ord sanna, skall Herren straffa antingen mig eller detta tempel”.
Samma eftermiddag träffades kyrkan av en blixt. Både kyrkan och klockstapeln lades i aska. Av inredningen kunde man rädda predikstolen som nästan hundra år senare placerades på sin nuvarande plats i kyrkan. Den då åttioårige kyrkoherden Peter Fornander lyckade också med fara för sitt liv rädda ett krucifix, som en gång skänkts till kyrkan av hans släkt.
Man beslutade att så fort det var möjligt återuppbygga kyrkan,
En nybyggnadsritning upprättades av arkitekt Per Wilhelm Palmroth vid Överintendentsämbetet, och med smärre avvikelser kom denna ritning att följas av länsbyggmästare P Österlöf från Varberg.
Man beslutade också att låta uppföra kyrkan på samma plats som föregångaren, och den fjärde juni 1825 lade biskopen Esaias Tegnér grundstenen.
Biskopen påpekade senare när han invigde kyrkan den 28 oktober 1898 att det åskande den dagen. Han talade om ”den åskan som störtade ert fordna Tempel och låt höra sin hotande stämma när grundstenen lade till det nya”.
I början av 1900-talet revs tvärskeppen och ersattes med nya uppförda av tegel.
Kyrkans nuvarande invändiga utseende är från en renovering på 1940-talet då man tog fram de överkalkade tak- och väggmålerierna, samtidigt som kyrkan bland annat försågs med nya bänkar efter gammal förlaga.
I tornet hänger två klockor, båda gjutna i Jönköping av Eric Lundqvist och hängdes upp i maj 1828.
Hösten 2018 slutade den stora kyrkklockan att ringa. Kläppen hade lossnat och hänget hade gått av. I november 2018 togs klockan ned och kördes till Tyskland för lagning. Utöver kläppen lagades också sprickbildningar i klockan som samtidigt omhärdades. I april 2019, lagom till Påskdagen, var klockan åter på plats i Malmbäcks kyrka.
Altarprydnaden består av ett stort snidat och guldfärgat kors behängt med törnekrans och linneduk. Bakom korset som är tillverkat av Peter Lundberg finns en målning på korväggen föreställande Jerusalem utförd 1830 av C E Tellander.
Över koret finns en text som lyder: ”Herren låte sitt ansikte lysa över oss”. Denna text som tillkom vid renoveringen 1909, ledd av arkitekt arkitekt Ragnar Östberg, målades över i slutet av 1930-talet, men togs åter fram trettio år senare.
Predikstolen från första hälften av 1700-talet är sannolikt ett verk av Växjöbildhuggaren Sven Segervall.
Vid invigningen 1898 hade kyrkan fått en ny predikstol ritades av arkitekt J W Gerss vid Överintendentsämbetet, och som donerades av kapten Queckfeldt på Viresjö, men redan 1909 flyttades denna ut och predikstolen från den gamla kyrkan kom åter till användning.
Dopfunten tillverkades 1948 är ritad av arkitekt Essén vid Byggnadsstyrelsen, och huggen av Bröderna Styrenius Stenhuggeri i Västervik.
Bakom dopfunten finns en bildvävnad, ”Det är en ros utsprungen” skapad av A M Wannerius.
Den mekaniska kororgeln är byggd 1979 av Nels Munck Mogensen i Hovmantorp.
Orgelverket är byggt 1909 av Johannes Magnusson i Göteborg, men blev ombyggd 1944 av Frede Aagaard, och omfattar 13 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgelfasaden är bevarad från en orgel som byggde 1829-30 av Johan Niklas Söderling.
På 1200-talet byggde man till ett kor och under 1400-talet slog man valv i långhus och kor.
På tak och väggar målades motiv ur bland annat skapelseberättelsen. Kalkmålningarna har likheter med målningar som tillskrivits mäster Amund och som kan ses ibland annat Roglösa och Örberga i Östergötland.
Under 1600-talet byggdes kyrkan till med tvärskepp i norr och söder, och interiören kalkades samtidigt över.
På Mikaeldagen den 29 september 1817 hölls som vanligt gudstjänst i kyrkan. En präst från Ödestugu som höll predikan yttrade, enligt vad som sägs, orden: ”Äro icke mina ord sanna, skall Herren straffa antingen mig eller detta tempel”.
Samma eftermiddag träffades kyrkan av en blixt. Både kyrkan och klockstapeln lades i aska. Av inredningen kunde man rädda predikstolen som nästan hundra år senare placerades på sin nuvarande plats i kyrkan. Den då åttioårige kyrkoherden Peter Fornander lyckade också med fara för sitt liv rädda ett krucifix, som en gång skänkts till kyrkan av hans släkt.
Man beslutade att så fort det var möjligt återuppbygga kyrkan,
En nybyggnadsritning upprättades av arkitekt Per Wilhelm Palmroth vid Överintendentsämbetet, och med smärre avvikelser kom denna ritning att följas av länsbyggmästare P Österlöf från Varberg.
Man beslutade också att låta uppföra kyrkan på samma plats som föregångaren, och den fjärde juni 1825 lade biskopen Esaias Tegnér grundstenen.
Biskopen påpekade senare när han invigde kyrkan den 28 oktober 1898 att det åskande den dagen. Han talade om ”den åskan som störtade ert fordna Tempel och låt höra sin hotande stämma när grundstenen lade till det nya”.
I början av 1900-talet revs tvärskeppen och ersattes med nya uppförda av tegel.
Kyrkans nuvarande invändiga utseende är från en renovering på 1940-talet då man tog fram de överkalkade tak- och väggmålerierna, samtidigt som kyrkan bland annat försågs med nya bänkar efter gammal förlaga.
I tornet hänger två klockor, båda gjutna i Jönköping av Eric Lundqvist och hängdes upp i maj 1828.
Hösten 2018 slutade den stora kyrkklockan att ringa. Kläppen hade lossnat och hänget hade gått av. I november 2018 togs klockan ned och kördes till Tyskland för lagning. Utöver kläppen lagades också sprickbildningar i klockan som samtidigt omhärdades. I april 2019, lagom till Påskdagen, var klockan åter på plats i Malmbäcks kyrka.
Altarprydnaden består av ett stort snidat och guldfärgat kors behängt med törnekrans och linneduk. Bakom korset som är tillverkat av Peter Lundberg finns en målning på korväggen föreställande Jerusalem utförd 1830 av C E Tellander.
Över koret finns en text som lyder: ”Herren låte sitt ansikte lysa över oss”. Denna text som tillkom vid renoveringen 1909, ledd av arkitekt arkitekt Ragnar Östberg, målades över i slutet av 1930-talet, men togs åter fram trettio år senare.
Predikstolen från första hälften av 1700-talet är sannolikt ett verk av Växjöbildhuggaren Sven Segervall.
Vid invigningen 1898 hade kyrkan fått en ny predikstol ritades av arkitekt J W Gerss vid Överintendentsämbetet, och som donerades av kapten Queckfeldt på Viresjö, men redan 1909 flyttades denna ut och predikstolen från den gamla kyrkan kom åter till användning.
Dopfunten tillverkades 1948 är ritad av arkitekt Essén vid Byggnadsstyrelsen, och huggen av Bröderna Styrenius Stenhuggeri i Västervik.
Bakom dopfunten finns en bildvävnad, ”Det är en ros utsprungen” skapad av A M Wannerius.
Den mekaniska kororgeln är byggd 1979 av Nels Munck Mogensen i Hovmantorp.
Orgelverket är byggt 1909 av Johannes Magnusson i Göteborg, men blev ombyggd 1944 av Frede Aagaard, och omfattar 13 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgelfasaden är bevarad från en orgel som byggde 1829-30 av Johan Niklas Söderling.
