Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Vetlanda kommun
Lemnhults kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Lemnhults kyrka
Lemnhults kyrka är en så kallad eklektisk kyrka. Med eklektisk menas att den har en blandning av stilar, med bland annat inslag av nyklassicism.
Men det som gör kyrkan intressant och att den har ett stort kulturhistoriskt värde är inredningen från början och mitten av 1900-talet, samt de äldre inventarier som kommer från den gamla kyrkan.
Denna kyrka byggdes troligen under 1300 talet i gråsten. 1693 uppfördes den stiglucka på nordvästra sidan som fortfarande står kvar. Kyrkan anses varit en så kallad offerkyrka, och som sådan åtnjöt den ett särskilt anseende. Ända in på 1800-talet sändes gåvomedel till kyrkan från Sydeuropa.
Kyrkan ödelades vid en våldsam brand den 3 mars 1856. Även bland annat en klockstapel eldhärjades och förstördes.
Redan i mitten av 1800-talet hade församlingen bestämt sig för att bygga en ny och större kyrka, då den gamla, som låg ett par 100 meter söderut, var för trång. Men den nya stod inte klar förrän 1870. Men även den nya kyrkan drabbades av brand. Det var år 1900 som blixten slog ned i kyrkan - och endast murverket blev kvar efter branden.
Men den interiör som finns i dag är i stort från en genomgripande restaurering som genomfördes 1957 under ledning av arkitekt Johannes Dahl. Då ändrades interiör om till en treskeppig basilika.
Högst upp i tornets fjärde våning hänger de båda klockorna, som båda är omgjutna 1902 av Joh. A. Beckman i Stockholm.
Några äldre inventarier finns kvar från den gamla medeltidskyrkan, bland annat tre begravningsvapen från 1600-talet, varav ett med Sabelfältska vapnet och ett med Ulfsaxiska, som hänger på väggen nedan läktaren.
Delar av en kalvariegrupp från 1300-talet finns bevarade från den tidigare kyrkan.
Dopfunten är skuren 1938 av bildhuggaren Theodor Karlsson i Virserum.
Krucifixet som kröner altaruppställningen kommer från den gamla kyrkan.
Den nuvarande orgeln i Lemnhuts kyrka är byggd 1980 av Västbo orgelbyggeri och har 14 stämmor fördelade på två manualer och pedal.
Målningen på altaret heter ”Kristi gravläggelse” och är från omkring 1870, skapad av den självlärde orgelbyggaren och allkonstnären Johannes Magnusson. Altartavlan låg undanstoppad under många år, men har alltså åter kommit till heders.
Johannes Magnusson byggde också en kyrkorgel till kyrkan, som dock förstördes i branden 1900, men den tvåstämmiga kororgeln som står i koret är av hans hand, och finns alltså bevarad för eftervärlden. Detta var en av cirka totalt 25 orglar som han byggde, vara några finns bevarade, bland annat i Bäckebo och Skirö kyrkor.
Johannes Magnusson var mormors far till skalden Hjalmar Gullberg, som bland annat skrev
en dikt som hette "På Lemhults kyrkogård". Där står om Johannes Magnusson:
"I främmande stift
fann den mångkunnige bondens ättlingar sin utkomst.
Av hans orgelverk finns några i behåll
efter hundra år. Ett spelar i mig."
Johannes Magnusson ligger begravd här på Lemnhults kyrkogård.
Men det som gör kyrkan intressant och att den har ett stort kulturhistoriskt värde är inredningen från början och mitten av 1900-talet, samt de äldre inventarier som kommer från den gamla kyrkan.
Denna kyrka byggdes troligen under 1300 talet i gråsten. 1693 uppfördes den stiglucka på nordvästra sidan som fortfarande står kvar. Kyrkan anses varit en så kallad offerkyrka, och som sådan åtnjöt den ett särskilt anseende. Ända in på 1800-talet sändes gåvomedel till kyrkan från Sydeuropa.
Kyrkan ödelades vid en våldsam brand den 3 mars 1856. Även bland annat en klockstapel eldhärjades och förstördes.
Redan i mitten av 1800-talet hade församlingen bestämt sig för att bygga en ny och större kyrka, då den gamla, som låg ett par 100 meter söderut, var för trång. Men den nya stod inte klar förrän 1870. Men även den nya kyrkan drabbades av brand. Det var år 1900 som blixten slog ned i kyrkan - och endast murverket blev kvar efter branden.
Men den interiör som finns i dag är i stort från en genomgripande restaurering som genomfördes 1957 under ledning av arkitekt Johannes Dahl. Då ändrades interiör om till en treskeppig basilika.
Högst upp i tornets fjärde våning hänger de båda klockorna, som båda är omgjutna 1902 av Joh. A. Beckman i Stockholm.
Några äldre inventarier finns kvar från den gamla medeltidskyrkan, bland annat tre begravningsvapen från 1600-talet, varav ett med Sabelfältska vapnet och ett med Ulfsaxiska, som hänger på väggen nedan läktaren.
Delar av en kalvariegrupp från 1300-talet finns bevarade från den tidigare kyrkan.
Dopfunten är skuren 1938 av bildhuggaren Theodor Karlsson i Virserum.
Krucifixet som kröner altaruppställningen kommer från den gamla kyrkan.
Den nuvarande orgeln i Lemnhuts kyrka är byggd 1980 av Västbo orgelbyggeri och har 14 stämmor fördelade på två manualer och pedal.
Målningen på altaret heter ”Kristi gravläggelse” och är från omkring 1870, skapad av den självlärde orgelbyggaren och allkonstnären Johannes Magnusson. Altartavlan låg undanstoppad under många år, men har alltså åter kommit till heders.
Johannes Magnusson byggde också en kyrkorgel till kyrkan, som dock förstördes i branden 1900, men den tvåstämmiga kororgeln som står i koret är av hans hand, och finns alltså bevarad för eftervärlden. Detta var en av cirka totalt 25 orglar som han byggde, vara några finns bevarade, bland annat i Bäckebo och Skirö kyrkor.
Johannes Magnusson var mormors far till skalden Hjalmar Gullberg, som bland annat skrev
en dikt som hette "På Lemhults kyrkogård". Där står om Johannes Magnusson:
"I främmande stift
fann den mångkunnige bondens ättlingar sin utkomst.
Av hans orgelverk finns några i behåll
efter hundra år. Ett spelar i mig."
Johannes Magnusson ligger begravd här på Lemnhults kyrkogård.
