Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Jönköpings kommun
Lekeryds kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Lekeryds kyrka
Lekeryds kyrka är förmodligen uppförd under slutet av 1100-talet, och bestod då av ett långhus, ett lägre och smalare kor, samt en halvrund absid.
Det är dock först 1527 som vi vet lite mer om den gamla kyrkan, som då hade inte mindre än fem altare! En Mariabild med Jesubarnet på armen tillhörde troligen Heliga Jungfruns altare från den tiden. Lekeryd hörde då till Linköpings stift, och det året - 1527 - återinvigdes kyrkan av biskop Hans Brask i Linköping. Förutom Högaltaret och Mariaaltaret var övriga altaren helgade åt Sankt Cyriacus, som var kyrkans skyddshelgon, Sankt Olof och den heliga Anna.
Under första halvan av 1700-talet byggdes kyrkan till på längden och senare på 1700-talet uppfördes tornet, som då försågs med fyra mindre torn. Dessa revs 1813 då samtidigt de ursprungliga små fönstren gjordes större. Kyrkan renoverades 2021, och återinvigdes den 24 oktober av biskop Fredrik Modéus.
Redan i mitten av 1900-talet hade man genomfört en stor upprustning, då man bland annat återställde en hel del av de föremål som plockats bort i slutet av 1800-talet, men som i mellantiden förvarats i i tornkammaren. Som exempelvis krucifixet, som tidigare hade hängt i en triumfbåge mellan koret och långhuset, men som nu placerads på södra väggen.
Det vackert sirade altarskåpet är tillverkat i Nordtyskland omkring år 1500. Även om förgyllningen och färgerna i nu i stort är borta så finns de flesta av skåpets ursprungliga figurer bevarade.
I mitten ser vi Jungfru Maria med kristusbarnet och till höger om henne Sankta Anna, Marias moder. Däröver Gud Fader.
I dörrarna ser vi totalt tolv apostlar, samt till vänster Sankt Kristoffer, Kristusbäraren med Jesubarnet på sina skuldror och ovanför honom ett helgon, kanske Sankt Ciriacus, som var kyrkans skyddshelgon. Till höger finner vi också sankta Barbara och nedanför henne, närmast mitten en biskop utan huvud.
Altartavlan som skildrar Den Heliga Nattvardens instiftande skänktes år 1764 av majoren och riddaren på Ulfsnäs Carl Christopher Ribbing, vars ätt har sin familjegrav i kyrkans kor. Gravstenen ligger framför altaret.
Altartavlan är tillverkad av den skånske bildhuggaren Johan Ullberg i en stil som kallas bondbarock. Johan Ullberg var verksam som gästgivare i Hurva nära Eslöv samtidigt som han arbetade som målare, snickare och bildhuggare.
På grund av skråbestämmelserna blev han anklagad för att vara bönhas. Han flyttade därför sin verksamhet till Finja kyrkby nära Hässleholm, där man inte var lika nogräknad. Där drev han sedan vidare en produktiv Brekstad, och levererade verk till kyrkor, inte bara i Skåne, utan även till Småland, Västergötland samt enstaka arbeten i Östergötland och Södermanland.
Kanske står Johan Ullberg även bakom den snidade dopängeln.
Invid predikstolen finns en träskulptur föreställande jungfru Maria med Jesusbarnet. Skulpturen har hört till ett mindre altarskåp och är från 1400-talet. Men skåpen blev så illa behandlat under 1800-talet att endast själva skulpturen och en ryggbräda finns kvar. Under och överstycket är nytillverkat i början av 1950-talet.
Den fyrsidiga predikstolen med målningar av evangelisterna och hörn som makeras av karyatider är, liksom det sexsidiga ljudtaket sannolikt från 1600-talet.
Det försilvrade krucifixet över predikstolen är från 1700-talet.
Dopfunten, ett vackert arbete i sandsten, är från slutet av 1100-talet och alltså jämngammal med kyrkan. Den flyttades till sin nuvarande plats i samband med renoveringen 2021.
Även dörren mellan koret och sakristian, där namnet Johan står inristat i runskrift är från 1100-talet.
1782 målades kyrkan invändigt och då tillkom bland annat takmålningarna med bibelspråk, skapade av konstnären Olof Rosenblad från Gränna. Dessa målningar överkalkades senare i slutet av 1800-talet, men återställdes vid en större renovering 1922.
En föregående huvudorgel byggdes 1758 av orgelbyggare Wistenius i Linköping. Denna reparerades i slutet av 1700-talet av Pehr Schiörlin, också från Linköping. 1888 flyttades orgelverket till Örträsks kyrka i Lappland, samtidigt som den nuvarande orgeln byggdes av Erik Nordström i Eksjö. Orgeln utökades 1952 av Nils Hammarberg, Göteborg, och det inbyggda spelbordet restaurerades 2005 av Ålems Orgelverkstad.
Det är dock först 1527 som vi vet lite mer om den gamla kyrkan, som då hade inte mindre än fem altare! En Mariabild med Jesubarnet på armen tillhörde troligen Heliga Jungfruns altare från den tiden. Lekeryd hörde då till Linköpings stift, och det året - 1527 - återinvigdes kyrkan av biskop Hans Brask i Linköping. Förutom Högaltaret och Mariaaltaret var övriga altaren helgade åt Sankt Cyriacus, som var kyrkans skyddshelgon, Sankt Olof och den heliga Anna.
Under första halvan av 1700-talet byggdes kyrkan till på längden och senare på 1700-talet uppfördes tornet, som då försågs med fyra mindre torn. Dessa revs 1813 då samtidigt de ursprungliga små fönstren gjordes större. Kyrkan renoverades 2021, och återinvigdes den 24 oktober av biskop Fredrik Modéus.
Redan i mitten av 1900-talet hade man genomfört en stor upprustning, då man bland annat återställde en hel del av de föremål som plockats bort i slutet av 1800-talet, men som i mellantiden förvarats i i tornkammaren. Som exempelvis krucifixet, som tidigare hade hängt i en triumfbåge mellan koret och långhuset, men som nu placerads på södra väggen.
Det vackert sirade altarskåpet är tillverkat i Nordtyskland omkring år 1500. Även om förgyllningen och färgerna i nu i stort är borta så finns de flesta av skåpets ursprungliga figurer bevarade.
I mitten ser vi Jungfru Maria med kristusbarnet och till höger om henne Sankta Anna, Marias moder. Däröver Gud Fader.
I dörrarna ser vi totalt tolv apostlar, samt till vänster Sankt Kristoffer, Kristusbäraren med Jesubarnet på sina skuldror och ovanför honom ett helgon, kanske Sankt Ciriacus, som var kyrkans skyddshelgon. Till höger finner vi också sankta Barbara och nedanför henne, närmast mitten en biskop utan huvud.
Altartavlan som skildrar Den Heliga Nattvardens instiftande skänktes år 1764 av majoren och riddaren på Ulfsnäs Carl Christopher Ribbing, vars ätt har sin familjegrav i kyrkans kor. Gravstenen ligger framför altaret.
Altartavlan är tillverkad av den skånske bildhuggaren Johan Ullberg i en stil som kallas bondbarock. Johan Ullberg var verksam som gästgivare i Hurva nära Eslöv samtidigt som han arbetade som målare, snickare och bildhuggare.
På grund av skråbestämmelserna blev han anklagad för att vara bönhas. Han flyttade därför sin verksamhet till Finja kyrkby nära Hässleholm, där man inte var lika nogräknad. Där drev han sedan vidare en produktiv Brekstad, och levererade verk till kyrkor, inte bara i Skåne, utan även till Småland, Västergötland samt enstaka arbeten i Östergötland och Södermanland.
Kanske står Johan Ullberg även bakom den snidade dopängeln.
Invid predikstolen finns en träskulptur föreställande jungfru Maria med Jesusbarnet. Skulpturen har hört till ett mindre altarskåp och är från 1400-talet. Men skåpen blev så illa behandlat under 1800-talet att endast själva skulpturen och en ryggbräda finns kvar. Under och överstycket är nytillverkat i början av 1950-talet.
Den fyrsidiga predikstolen med målningar av evangelisterna och hörn som makeras av karyatider är, liksom det sexsidiga ljudtaket sannolikt från 1600-talet.
Det försilvrade krucifixet över predikstolen är från 1700-talet.
Dopfunten, ett vackert arbete i sandsten, är från slutet av 1100-talet och alltså jämngammal med kyrkan. Den flyttades till sin nuvarande plats i samband med renoveringen 2021.
Även dörren mellan koret och sakristian, där namnet Johan står inristat i runskrift är från 1100-talet.
1782 målades kyrkan invändigt och då tillkom bland annat takmålningarna med bibelspråk, skapade av konstnären Olof Rosenblad från Gränna. Dessa målningar överkalkades senare i slutet av 1800-talet, men återställdes vid en större renovering 1922.
En föregående huvudorgel byggdes 1758 av orgelbyggare Wistenius i Linköping. Denna reparerades i slutet av 1700-talet av Pehr Schiörlin, också från Linköping. 1888 flyttades orgelverket till Örträsks kyrka i Lappland, samtidigt som den nuvarande orgeln byggdes av Erik Nordström i Eksjö. Orgeln utökades 1952 av Nils Hammarberg, Göteborg, och det inbyggda spelbordet restaurerades 2005 av Ålems Orgelverkstad.
