Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Vetlanda kommun
Lannaskede gamla kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Lannaskede gamla kyrka
Även om kyrkan genom seklerna genomgått en del förändringar så kan vi idag med lätthet föreställa oss hur den ursprungliga kyrkan så ut när den stod färdig i mitten av 1100-talet. Precis som nu fanns det då två ingångar på sydsidan. En i koret för prästen och en i långhuset för menigheten. Den senare är försedd med en så kallad baldakinportal som troligen byggdes ev en stenmästare som lärt sig hugga i sten, skulptera och slå valv vid bygget av domkyrkan i Lund. Detta vet vi eftersom portalen är en kopia från just Lunds domkyrka, även om den nuvarande utformningen av portalen är en rekonstruktion.
Det lilla fönstret till höger i absiden är det ursprungliga från 1100-talet - och förmodligen var alla fönster i kyrkan då just så små.
Troligen fanns här före den nuvarande kyrkan en träkyrka eller stavkyrka som uppfördes när den kristna gravplatsen anlades.
Kyrkogården är alltså äldre än den nuvarande kyrkan.
Då Lannaskede i andra hälften av 1800-talet byggde en ny gemensam kyrka tillsammans med Myresjö församling övergavs kyrkan, som stod i stort sett oanvänd fram tills att den restaurerades på 1930-talet. Lannaskede gamla kyrka används nu till gudstjänster en eller ett par gånger i månaden.
Den öppna klockstapeln som byggdes till nyinvigningen av kyrkan huserar två klockor, storklockan är fri 1936 och lillklockan är ursprungligen gjuten omkring år 1400, men renoverades 1958.
På kyrkogården var det uppdelat, men inte efter kön utan efter hur fin man ansågs vara. Allra finast var det att bli begravd inne i kyrkan. Näst finast var det att ligga utmed kyrkväggen under takdroppet. Dessa gravar är nu helt omarkerade. Sämst var det att ligga på kyrkogårdens norra sida.
På kyrkogården vilar bland annat träsnidaren och kyrkvärden Nils Ericsson i Pukås. Han var verksam under andra hälften av 1700-talet och skänkte bland annat ett triumfkrucifix och flera skulpturer till kyrkan. När Ericsson som tack fick välja gravplats valde han att vila så att han såg triumfkrucifixet genom fönstret vid predikstolen. Under renoveringen på 1930-talet ställdes dock hans gravsten undan vid kyrkogårdens sydvästra hörn tillsammans med andra överblivna gravstenar - men så småningom kom kyrkorådet ihåg hans förtjänster och på 1950-talet sattes gravstenen åter upp på sin gamla plats.
Triumfkrucifixet som han snidade sitter nu placerat inne koret, vänt mot öster.
Det första som möter oss när vi träder in i Lannaskede gamla kyrka - till höger i vapenhuset - är en så kallad Eskilstunakista. Det är ett gravmonument över en storman med inristade runor, som berättar om att två personer vars namn är oläsliga låtit lägga stenen över en tredje person - vars namn också är oläsligt. Monumentet som är tillverkat i skiffer och tros härstamma från tiden före kyrkans tillkomst - i slutet av 1000-talet - återfanns inmurad i kyrkans vägg och golv när kyrkan renoverades på 1930-talet.
Namnet Eskilstunakistor kommer från den första som återfanns 1912 i Eskilstunatrakten, och man anser att de inte fungerat som kistor i egentlig mening utan mer som gravmonument.
Vid sidan om den ursprungliga södra ingången till kyrkan i långhuset ser vi en skål för vigvatten. När besökarna under den katolska tiden trädde in i kyrkan doppade de ena handens fingerspetsar i vigvattnet och gjorde korstecknet som en påminnelse om dopet. Så gör man ännu i dag i alla katolska kyrkor.
Långhusets tak liksom väggmålningarna från 1702 har utförts av en Johannes Columbus som troligen var av Italiensk härkomst och bosatt i Karlskrona. I takets cirkelrunda mittfält har han skildrat världens skapelse, i mindre medaljonger framställde han symboliska motiv och Karl XII:s monogram.
På den södra väggen finns en tavla med en helt utplånat motiv.
På den norra väggen kan vi se tre målade tavlor där den vänstra är nästan helt dolt av läktaren. Men den mellersta ser vi tydligt - och den föreställer Korsfästelsen.
Den högra föreställer Jakobs kamp vid Jabboks vad. Jabbok är en biflod till Jordanfloden och i Gamla Testamentet, Första Moseboken kan vi läsa om hur Jakob kämpade mot Gud. ”jag såg Gud ansikte mot ansikte och ändå skonades mitt liv”. Även den Nederländske mästermålaren Rembrandt gjorde i mitten av 1600-talet ett verk som skildrar samma kamp. Verket heter ”Brottningen vid Jabboks vad”.
De målningar som finns i koret är från slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. I korvalvets mitt har en gång funnits en nu försvunnen målning föreställande Kristus som Majestas Domini, alltså världsdomare, sittande på regnbågen, omgiven av en mandorla. Vid sidorna kan man se vingar från änglar, och vi kan se de tolv apostlarna.
Här kan vi bland annat se en biskop med sin kräkla. Den låga mitran, alltså mössan visar att målningen är från tidig medeltid. Mitrorna blev på 1200-talet högre.
Altaruppsatsen i trä som omramar det östra korfönstret är från 1699, skapad av Anders Ekeberg från Borås.
Det stora 1700-talsepitafiet som är placerat över dörren till sakristian är över justitiekansler Olof Linnerhielm och hans fru Marie Christine Lorich på Rosenholm.
Några skulpturer i så kallad bondbarock föreställande ”Kristus med segerfanan” samt ”Johannes med kalken” är utförda 1793 av kyrkvärden Nils Ericsson i Pukås.
Dopfunten som är från senare delen av 1600-talet fanns tidigare i Myresjö gamla kyrka.
Från en lucka i långhusets mittgång för en stentrappa ned till släkten Linnerhielms gravkammare, byggd 1759.
Här i Lannaskede kyrka finns en av landets äldsta piporglar som fortfarande är i bruk.
Det är ett positiv som tros ha kommit till Sverige som krigsbyte från Polen på 1600-talet. Under 1700-talets första hälft byggdes orgeln om av förre soldaten, organisten och klockaren Lars Solberg, i Norra Sandsjö. och inköptes sedan till Lannaskede kyrka år 1775 från Norra Sandsjö Kyrka för en summa av 75 daler silvermynt. Orgeln är en av de få återstående arbetena av Solberg som finns i vårt land.
Orgeln har renoverats flera gånger. I likhet med andra orglar från 1500 och 1600-talet har den en så kallad Cymbelstjärna - alltså ett litet klockspel.
Det lilla fönstret till höger i absiden är det ursprungliga från 1100-talet - och förmodligen var alla fönster i kyrkan då just så små.
Troligen fanns här före den nuvarande kyrkan en träkyrka eller stavkyrka som uppfördes när den kristna gravplatsen anlades.
Kyrkogården är alltså äldre än den nuvarande kyrkan.
Då Lannaskede i andra hälften av 1800-talet byggde en ny gemensam kyrka tillsammans med Myresjö församling övergavs kyrkan, som stod i stort sett oanvänd fram tills att den restaurerades på 1930-talet. Lannaskede gamla kyrka används nu till gudstjänster en eller ett par gånger i månaden.
Den öppna klockstapeln som byggdes till nyinvigningen av kyrkan huserar två klockor, storklockan är fri 1936 och lillklockan är ursprungligen gjuten omkring år 1400, men renoverades 1958.
På kyrkogården var det uppdelat, men inte efter kön utan efter hur fin man ansågs vara. Allra finast var det att bli begravd inne i kyrkan. Näst finast var det att ligga utmed kyrkväggen under takdroppet. Dessa gravar är nu helt omarkerade. Sämst var det att ligga på kyrkogårdens norra sida.
På kyrkogården vilar bland annat träsnidaren och kyrkvärden Nils Ericsson i Pukås. Han var verksam under andra hälften av 1700-talet och skänkte bland annat ett triumfkrucifix och flera skulpturer till kyrkan. När Ericsson som tack fick välja gravplats valde han att vila så att han såg triumfkrucifixet genom fönstret vid predikstolen. Under renoveringen på 1930-talet ställdes dock hans gravsten undan vid kyrkogårdens sydvästra hörn tillsammans med andra överblivna gravstenar - men så småningom kom kyrkorådet ihåg hans förtjänster och på 1950-talet sattes gravstenen åter upp på sin gamla plats.
Triumfkrucifixet som han snidade sitter nu placerat inne koret, vänt mot öster.
Det första som möter oss när vi träder in i Lannaskede gamla kyrka - till höger i vapenhuset - är en så kallad Eskilstunakista. Det är ett gravmonument över en storman med inristade runor, som berättar om att två personer vars namn är oläsliga låtit lägga stenen över en tredje person - vars namn också är oläsligt. Monumentet som är tillverkat i skiffer och tros härstamma från tiden före kyrkans tillkomst - i slutet av 1000-talet - återfanns inmurad i kyrkans vägg och golv när kyrkan renoverades på 1930-talet.
Namnet Eskilstunakistor kommer från den första som återfanns 1912 i Eskilstunatrakten, och man anser att de inte fungerat som kistor i egentlig mening utan mer som gravmonument.
Vid sidan om den ursprungliga södra ingången till kyrkan i långhuset ser vi en skål för vigvatten. När besökarna under den katolska tiden trädde in i kyrkan doppade de ena handens fingerspetsar i vigvattnet och gjorde korstecknet som en påminnelse om dopet. Så gör man ännu i dag i alla katolska kyrkor.
Långhusets tak liksom väggmålningarna från 1702 har utförts av en Johannes Columbus som troligen var av Italiensk härkomst och bosatt i Karlskrona. I takets cirkelrunda mittfält har han skildrat världens skapelse, i mindre medaljonger framställde han symboliska motiv och Karl XII:s monogram.
På den södra väggen finns en tavla med en helt utplånat motiv.
På den norra väggen kan vi se tre målade tavlor där den vänstra är nästan helt dolt av läktaren. Men den mellersta ser vi tydligt - och den föreställer Korsfästelsen.
Den högra föreställer Jakobs kamp vid Jabboks vad. Jabbok är en biflod till Jordanfloden och i Gamla Testamentet, Första Moseboken kan vi läsa om hur Jakob kämpade mot Gud. ”jag såg Gud ansikte mot ansikte och ändå skonades mitt liv”. Även den Nederländske mästermålaren Rembrandt gjorde i mitten av 1600-talet ett verk som skildrar samma kamp. Verket heter ”Brottningen vid Jabboks vad”.
De målningar som finns i koret är från slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. I korvalvets mitt har en gång funnits en nu försvunnen målning föreställande Kristus som Majestas Domini, alltså världsdomare, sittande på regnbågen, omgiven av en mandorla. Vid sidorna kan man se vingar från änglar, och vi kan se de tolv apostlarna.
Här kan vi bland annat se en biskop med sin kräkla. Den låga mitran, alltså mössan visar att målningen är från tidig medeltid. Mitrorna blev på 1200-talet högre.
Altaruppsatsen i trä som omramar det östra korfönstret är från 1699, skapad av Anders Ekeberg från Borås.
Det stora 1700-talsepitafiet som är placerat över dörren till sakristian är över justitiekansler Olof Linnerhielm och hans fru Marie Christine Lorich på Rosenholm.
Några skulpturer i så kallad bondbarock föreställande ”Kristus med segerfanan” samt ”Johannes med kalken” är utförda 1793 av kyrkvärden Nils Ericsson i Pukås.
Dopfunten som är från senare delen av 1600-talet fanns tidigare i Myresjö gamla kyrka.
Från en lucka i långhusets mittgång för en stentrappa ned till släkten Linnerhielms gravkammare, byggd 1759.
Här i Lannaskede kyrka finns en av landets äldsta piporglar som fortfarande är i bruk.
Det är ett positiv som tros ha kommit till Sverige som krigsbyte från Polen på 1600-talet. Under 1700-talets första hälft byggdes orgeln om av förre soldaten, organisten och klockaren Lars Solberg, i Norra Sandsjö. och inköptes sedan till Lannaskede kyrka år 1775 från Norra Sandsjö Kyrka för en summa av 75 daler silvermynt. Orgeln är en av de få återstående arbetena av Solberg som finns i vårt land.
Orgeln har renoverats flera gånger. I likhet med andra orglar från 1500 och 1600-talet har den en så kallad Cymbelstjärna - alltså ett litet klockspel.
