Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Gislaveds kommun
Kållerstads kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Kållerstads kyrka
Helgonet Sankt Sigfrid skall under sitt kristnande av bygden kring år 1000 enligt legenden sovit över på en kulle i trakten. Det senare helgonet lär funnit platsen kall och därför enligt sägnen kallat den Kållerstad. Sankt Sigfrid skall även enligt legenden grundat den första kyrkan på kullen.
Man vet att den första kända kyrkan i Kållerstad troligen var en stavkyrka uppförd under medeltiden, som ännu var i bruk till första hälften av 1700-talen.
Omkring 1760 uppfördes en ny korsformad träkyrka på stavkyrkans plats, men denna revs knappt hundra år senare i samband med att den nya kyrkan skulle uppföras på en annan plats i byn. På ödekyrkogården står i dag ett trettiotal minnesvårdar av sten och drygt tjugo smidda gravkors. Ett rest kors markerar platsen för altarbordet i kyrkoruinen, som annars inte är lätt att upptäcka.
Det var vid sekelskiftet 1800 som den gamla kyrkan blivit för liten och vid biskop Esaias Tegnérs visitation år 1835 befann han kyrkan bristfällig. Han förslog därför en sammanbyggnad av Kållerstads och Ås kyrkor som då var ”mycket förfallen och ansågs af flere skäl böra nybyggas”. På grund av osämja kring var en ny gemensam kyrkan skulle byggas föll dock projektet.
Man beslutade istället att bygga en egen kyrka i Kållerstad. Kyrkan som invigdes den 14 september år 1861 av biskop Henrik Gustaf Hultman hade Johannes Bengtsson från Bökhult som byggmästare. Denne kom senare också att uppföra den snarlika Jälluntofta kyrka.
När den gamla kyrkan revs 1861 tog man tillvara timret, som använde till bygget av kyrkskolan. Däribland innertaket med naivistiska figurmålningar från 1770 utförda av häradsmålare Sven Niclas Berg från Ölmestad.
Detta innertak förvaras idag på vinden i Ås kyrka.På långhusvinden i kyrkan ligger en stor mängd innertaksbräder från gamla kyrkan, med figurdekor utförda 1763 också av Sven Niclas Berg.
I Kållerstad gamla kyrka fanns inte mindre än 6 klockor, tre i klockstapeln och tre inne i kyrkan. De tre sistnämnda såldes – och 1792 omgjöts två av klockstapelns klockor till en, varför den nuvarande kyrkan bara har två klockor. Storklocka kan sannolikt kan dateras till omkring 1300.
I tornets våningar finns ett antal sädesbingar som vittnar om att utrymmena haft en funktion som tionde- eller sockenmagasin.
Från den medeltida kyrkan finns ett triumfkrucifix, som kan dateras till slutet av 1200-talet.
Också predikstolen från gamla kyrkan, med dekor utfört av S. Lindgren, finns bevarad.
En tidigare predikstol som nu finns placerad på läktaren är från 1642, gjord av mäster Jacob, inköpt 1722 från Södra Unnaryds kyrka. Då tillverkades sannolikt även befintlig baldakin.
Den nuvarande predikstolen är eventuellt skapad av Erik Nyman från Kållerstad, som något senare gjorde en identisk predikstol för Bredaryds kyrka. Men upphovsmannen kan också ha varit snickaremästare Joel Spets, Sjöbo som stod för en likadan i Jälluntofta.
Altartavlan med motivet ”Kristi förklaring”, från 1867 är skapad av målaren Sven Johansson från Karaby. Han hade tavlan i Svenljunga kyrka som förebild, som i sin tur var gjord efter ett original av Fredric Westin som finns i Kungsholms kyrka i Stockholm.
Omfattningen till altartavlan, liksom nummertavlorna är utförda av den tidigare nämnde Joel Spets i Sjöbo.
En stor ljuskrona skänktes till kyrkan 1699 av Nils Bengtsson och hans hustru Karin Johansdotter i Ingelstad, Berga socken i Sunnebo. Nils Bengtsson hade ”under en sjöresa utlovat denna skänk, om han lyckligt återkom”.
En orgel med 11 stämmor byggdes 1877, är en av få bevarade orglar av sitt slag i länet och är det enda bevarade orgelverket byggd av Carl Johan Carlsson i Virestad och Johannes Andersson i Långaryd. Orgeln har ett mycket högt musikhistoriskt värde.
Dessutom finns dopfunten i trä från 1700-talskyrkan kvar.
Man vet att den första kända kyrkan i Kållerstad troligen var en stavkyrka uppförd under medeltiden, som ännu var i bruk till första hälften av 1700-talen.
Omkring 1760 uppfördes en ny korsformad träkyrka på stavkyrkans plats, men denna revs knappt hundra år senare i samband med att den nya kyrkan skulle uppföras på en annan plats i byn. På ödekyrkogården står i dag ett trettiotal minnesvårdar av sten och drygt tjugo smidda gravkors. Ett rest kors markerar platsen för altarbordet i kyrkoruinen, som annars inte är lätt att upptäcka.
Det var vid sekelskiftet 1800 som den gamla kyrkan blivit för liten och vid biskop Esaias Tegnérs visitation år 1835 befann han kyrkan bristfällig. Han förslog därför en sammanbyggnad av Kållerstads och Ås kyrkor som då var ”mycket förfallen och ansågs af flere skäl böra nybyggas”. På grund av osämja kring var en ny gemensam kyrkan skulle byggas föll dock projektet.
Man beslutade istället att bygga en egen kyrka i Kållerstad. Kyrkan som invigdes den 14 september år 1861 av biskop Henrik Gustaf Hultman hade Johannes Bengtsson från Bökhult som byggmästare. Denne kom senare också att uppföra den snarlika Jälluntofta kyrka.
När den gamla kyrkan revs 1861 tog man tillvara timret, som använde till bygget av kyrkskolan. Däribland innertaket med naivistiska figurmålningar från 1770 utförda av häradsmålare Sven Niclas Berg från Ölmestad.
Detta innertak förvaras idag på vinden i Ås kyrka.På långhusvinden i kyrkan ligger en stor mängd innertaksbräder från gamla kyrkan, med figurdekor utförda 1763 också av Sven Niclas Berg.
I Kållerstad gamla kyrka fanns inte mindre än 6 klockor, tre i klockstapeln och tre inne i kyrkan. De tre sistnämnda såldes – och 1792 omgjöts två av klockstapelns klockor till en, varför den nuvarande kyrkan bara har två klockor. Storklocka kan sannolikt kan dateras till omkring 1300.
I tornets våningar finns ett antal sädesbingar som vittnar om att utrymmena haft en funktion som tionde- eller sockenmagasin.
Från den medeltida kyrkan finns ett triumfkrucifix, som kan dateras till slutet av 1200-talet.
Också predikstolen från gamla kyrkan, med dekor utfört av S. Lindgren, finns bevarad.
En tidigare predikstol som nu finns placerad på läktaren är från 1642, gjord av mäster Jacob, inköpt 1722 från Södra Unnaryds kyrka. Då tillverkades sannolikt även befintlig baldakin.
Den nuvarande predikstolen är eventuellt skapad av Erik Nyman från Kållerstad, som något senare gjorde en identisk predikstol för Bredaryds kyrka. Men upphovsmannen kan också ha varit snickaremästare Joel Spets, Sjöbo som stod för en likadan i Jälluntofta.
Altartavlan med motivet ”Kristi förklaring”, från 1867 är skapad av målaren Sven Johansson från Karaby. Han hade tavlan i Svenljunga kyrka som förebild, som i sin tur var gjord efter ett original av Fredric Westin som finns i Kungsholms kyrka i Stockholm.
Omfattningen till altartavlan, liksom nummertavlorna är utförda av den tidigare nämnde Joel Spets i Sjöbo.
En stor ljuskrona skänktes till kyrkan 1699 av Nils Bengtsson och hans hustru Karin Johansdotter i Ingelstad, Berga socken i Sunnebo. Nils Bengtsson hade ”under en sjöresa utlovat denna skänk, om han lyckligt återkom”.
En orgel med 11 stämmor byggdes 1877, är en av få bevarade orglar av sitt slag i länet och är det enda bevarade orgelverket byggd av Carl Johan Carlsson i Virestad och Johannes Andersson i Långaryd. Orgeln har ett mycket högt musikhistoriskt värde.
Dessutom finns dopfunten i trä från 1700-talskyrkan kvar.
