Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Kalmar kommun
Kläckeberga kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Kläckeberga kyrka
Kläckeberga kyrka är troligen byggd under första delen av 1200-talet, och har fungerat som både kyrka och för försvar. Kyrkan inrymde ursprungligen minst tre våningar. Förutom den nuvarande kyrksalen även en försvarsvåning högst upp också en källarvåning, som fram till 1930-talet var helt okänd. Kanske har det mellan försvarsvåningen och kyrksalen även funnits en större salsvåning.
Vid kyrkan finns även spår av en befästningsvall och en befästningsgrav, som troligen tillkom i samband med de strider som förekom under 1400-talet och första delen av 1500-talet i närheten av Kalmar.
Kläckeberga var en förpost vid försvaret av Kalmar. Här kunde man få en förvarning om en annalkande fiende och därefter snabbt vidarebefordra den till Kalmar.
Kyrkan kunde emellertid också tjäna som stödjepunkt för en belägringsstyrka vid Kalmars murar. Det är också den funktionen som Kläckeberga oftast har haft enligt källorna.
Kyrkan har varit platsen för många slag.
Under Engelbrekt uppror mot unionskungen Erik av Pommern på 1430-talet placerades en styrka vid Kläckeberga med uppgift att stoppa tillförsel av förnödenheter till Kalmar.
När Sten Sture den äldre år 1470 valdes till svensk riksföreståndare lät han bemanna Kläckeberga kyrka med ett sextiotal knektar. Kyrkan angreps samma år av den Danske kungen Kristian I.
Det var inte slut med strider med detta. På 1540-talet spärrade Nils Dackes trupper här infarten i norr till och från Kalmar. Och under det så kallade Kalmar-kriget 1611 till 1613 brände Danskarna ned kyrkan. Det var sista gången kyrkan var medelpunkten för striden.
Kläckeberga kyrka byggdes snabbt upp igen, och tack vare att Skåne och Blekinge tillföll Sverige i och med freden i Roskilde upphörde Kläckeberga att vara en betydelsefull plats i gränsförsvaret.
Eftersom kyrkan brändes av danskarna saknas alla äldre inventarier från tiden dessförinnan.
På sydöstra delen av kyrkogården finns ett gravkor år 1888 över familjen Jegerhjelm, som sedan 1832 ägde Kläckeberga gård. Under 1984 inlämnade
Församlingen önskade i mitten av 1980-talet riva gravkoret, men ansökan avslogs av länsstyrelsen med anledning av dess stora kulturhistoriska värde. Efter detta avslag rustades gravkoret upp och bland annat omputsades fasaderna.
Klockstapeln byggdes omkring 1690, då den ersatte en äldre klockstapel som kom att stå i vägen för det nya kor som uppfördes vid denna tid.
På norra långhusväggen hänger delar av ett altarskåp från 1600-talet. Tavlan som är en triptyk har motiven bebådelsen, födelsen och korsfästelsen.
Altartavlan från 1616 som är målad av den tyske konstnären Herman Hahn, har tidigare hängt i Storkyrkan i Stockholm och senare i Kungsholms kyrka innan den hamnade i Kläckeberga. Tavlan var ett krigsbyte, rövad från ett polskt nunnekloster under 30-åriga kriget.
Begravningsvapnet över friherre Abraham Cronhjort finns uppsatt i koret ovanför ingången till sakristian.
Abraham Cronhjort var född i Livland och kom också att tjänstgöra större delen av sitt liv utomlands. Ett tag var han kammarherre hos storhertigen av Toskana i Florens. Han blev senare landshövding till Nylands och Tavastehus län i Finland.
Abraham Cronhiort var en driven amatörmålare, och för Kläckeberga kyrka målade han tavlan föreställande Herdarnas besök hos den nyfödde Frälsaren som efter en kyrkorenovering på 1830-talet användes som tillfällig altartavla. Numera är den placerad på södra långhusväggen.
Textilen på södra korväggen är utförd av textilkonstnär professor Edna Martin, och har formen av en fana för att erinra om en sidénfana med allegoriskt motiv, målad av friherre Carl Gustaf Cronhjort som tidigare hade sin plats på samma vägg.
Predikstolen i rokoko från 1764 är tillverkad av bildhuggaren Jonas Berggren. Hans önska att bli invald i Konstakademin förverkligades aldrig, men han var ändå mycket produktiv ända upp till 80 års ålder. När han gjorde predikstolen till Kläckeberga kyrka hade han ännu inte fyllt 50 år.
Takmålningarna är utförda 1766 av Ölandsmålaren Anders Georg Wadsten.
Den nuvarande orgeln är byggd 1958 av Olof Hammarberg i Göteborg, och är placerad bakom fasaden till en orgel byggd 1897 av E A Setterquist & Son i Örebro.
Gravstenen framför altarringen är över den förste biskopen i dåvarande Kalmar stift i slutet av 1600-talet, Henning Schütte, och hans familj. När han adlades 1668 fick han namnet Skyttenhjelm. Under golvet vilar även bland andra medlemmar av ätterna Cronhjort och Rothlieb.
I kryptan i Kläckeberga kyrka finns också ett skelett som trots allt har en ganska odramatisk historia. Den kommer sannolik från någon skola i trakten, där den använts i undervisningen.
Vid kyrkan finns även spår av en befästningsvall och en befästningsgrav, som troligen tillkom i samband med de strider som förekom under 1400-talet och första delen av 1500-talet i närheten av Kalmar.
Kläckeberga var en förpost vid försvaret av Kalmar. Här kunde man få en förvarning om en annalkande fiende och därefter snabbt vidarebefordra den till Kalmar.
Kyrkan kunde emellertid också tjäna som stödjepunkt för en belägringsstyrka vid Kalmars murar. Det är också den funktionen som Kläckeberga oftast har haft enligt källorna.
Kyrkan har varit platsen för många slag.
Under Engelbrekt uppror mot unionskungen Erik av Pommern på 1430-talet placerades en styrka vid Kläckeberga med uppgift att stoppa tillförsel av förnödenheter till Kalmar.
När Sten Sture den äldre år 1470 valdes till svensk riksföreståndare lät han bemanna Kläckeberga kyrka med ett sextiotal knektar. Kyrkan angreps samma år av den Danske kungen Kristian I.
Det var inte slut med strider med detta. På 1540-talet spärrade Nils Dackes trupper här infarten i norr till och från Kalmar. Och under det så kallade Kalmar-kriget 1611 till 1613 brände Danskarna ned kyrkan. Det var sista gången kyrkan var medelpunkten för striden.
Kläckeberga kyrka byggdes snabbt upp igen, och tack vare att Skåne och Blekinge tillföll Sverige i och med freden i Roskilde upphörde Kläckeberga att vara en betydelsefull plats i gränsförsvaret.
Eftersom kyrkan brändes av danskarna saknas alla äldre inventarier från tiden dessförinnan.
På sydöstra delen av kyrkogården finns ett gravkor år 1888 över familjen Jegerhjelm, som sedan 1832 ägde Kläckeberga gård. Under 1984 inlämnade
Församlingen önskade i mitten av 1980-talet riva gravkoret, men ansökan avslogs av länsstyrelsen med anledning av dess stora kulturhistoriska värde. Efter detta avslag rustades gravkoret upp och bland annat omputsades fasaderna.
Klockstapeln byggdes omkring 1690, då den ersatte en äldre klockstapel som kom att stå i vägen för det nya kor som uppfördes vid denna tid.
På norra långhusväggen hänger delar av ett altarskåp från 1600-talet. Tavlan som är en triptyk har motiven bebådelsen, födelsen och korsfästelsen.
Altartavlan från 1616 som är målad av den tyske konstnären Herman Hahn, har tidigare hängt i Storkyrkan i Stockholm och senare i Kungsholms kyrka innan den hamnade i Kläckeberga. Tavlan var ett krigsbyte, rövad från ett polskt nunnekloster under 30-åriga kriget.
Begravningsvapnet över friherre Abraham Cronhjort finns uppsatt i koret ovanför ingången till sakristian.
Abraham Cronhjort var född i Livland och kom också att tjänstgöra större delen av sitt liv utomlands. Ett tag var han kammarherre hos storhertigen av Toskana i Florens. Han blev senare landshövding till Nylands och Tavastehus län i Finland.
Abraham Cronhiort var en driven amatörmålare, och för Kläckeberga kyrka målade han tavlan föreställande Herdarnas besök hos den nyfödde Frälsaren som efter en kyrkorenovering på 1830-talet användes som tillfällig altartavla. Numera är den placerad på södra långhusväggen.
Textilen på södra korväggen är utförd av textilkonstnär professor Edna Martin, och har formen av en fana för att erinra om en sidénfana med allegoriskt motiv, målad av friherre Carl Gustaf Cronhjort som tidigare hade sin plats på samma vägg.
Predikstolen i rokoko från 1764 är tillverkad av bildhuggaren Jonas Berggren. Hans önska att bli invald i Konstakademin förverkligades aldrig, men han var ändå mycket produktiv ända upp till 80 års ålder. När han gjorde predikstolen till Kläckeberga kyrka hade han ännu inte fyllt 50 år.
Takmålningarna är utförda 1766 av Ölandsmålaren Anders Georg Wadsten.
Den nuvarande orgeln är byggd 1958 av Olof Hammarberg i Göteborg, och är placerad bakom fasaden till en orgel byggd 1897 av E A Setterquist & Son i Örebro.
Gravstenen framför altarringen är över den förste biskopen i dåvarande Kalmar stift i slutet av 1600-talet, Henning Schütte, och hans familj. När han adlades 1668 fick han namnet Skyttenhjelm. Under golvet vilar även bland andra medlemmar av ätterna Cronhjort och Rothlieb.
I kryptan i Kläckeberga kyrka finns också ett skelett som trots allt har en ganska odramatisk historia. Den kommer sannolik från någon skola i trakten, där den använts i undervisningen.
