kyrkor i Växjö stift
guider producerade av Kyrkoguiden

lista / karta Högsby kommun

kyrkor
Växjö stift
lista

Högsby kyrka

En sägen om Högsby kyrka berättar att då danskarna 1612 härjade i Småland, använde de kyrkan som stall.
Några bevis för att det verkligen varit så har man inte funnit, men osannolikt är det inte. Man vet att så skedde med andra kyrkor, bland annat i södra delen av Östergötland.

Kyrkan såg då helt annorlunda ut mot i dag. Bland annat hade kyrkan inget torn. Istället fanns en så kallad takryttare. Samt en sakristia och ingång från södra via ett vapenhus i trä.

Högsby kyrka har genom århundradenas lopp genomgått flera ombyggnader och förändringar. Under sent 1700-tal lät man riva valv och pelare och lade istället ett trävalv över hela kyrkans bredd.
Den första reparationen om omnämns utfördes redan år 1639, då kyrkan orgelverk blev reparerat av borgmästaren i Skänninge i Östergötland, Per Jonsson, för en summa av 130 daler kopparmynt.

På 1770-talet fick kyrkan sitt torn, men redan efter mindre än hundra år - på 1860-talet hade tornet med de tunga klockorna kommit i ett miserabelt skick att man var oroliga för att det kunde störta samman.
Församlingens prost lät därför hålla gudstjänsterna i skolhuset, och läsbarnen konfirmerades i annexförsamlingen Långemåla. Först efter noggranna undersökningar ansågs att ringningen i tornet kunde fortgå utan risk.

Läktarorgeln är från 1931, kororgeln invigdes 1987.

I kyrkans vapenhus finns en runsten daterad till 1050-talet, som från början stod vid Staby skans söder om Högsby. Det är en runsten med kristna förtecken.

De flesta ljuskronorna i mittgången är av malm och från 1600-talet.

Det magnifika altarskåpet är daterat till 1490-talet och är tillverkad i Lübeck. Det är ett så kallat "Anna-skåp" med den heliga Anna, Jesu mormoder som centralgestalt. I flyglarna till skåpet ser man de tolv apostlarna.

Ett Mariaskåp är placerat bakom korbänkarna, och är troligen ett inhemskt arbete från början av 1500-talet.