Stacks Image 262062

Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Jönköpings kommun
Hakarps kyrka

Berättelser om kyrkor
i Växjö stift

lista
Hakarps kyrka

Man har länge vetat om att det här på platsen funnits en medeltida föregångare till Hakarps kyrka, men vid en så kallad dendrokronologisk undersökning 2012 fann man spår efter en ännu tidigare stavkyrka som byggdes vid mitten av 1100-talet.
Redan efter 100 år var denna första kyrka i så dåligt skick att man lät bygga kyrka nummer två på samma plats.
När man sedan på 1600-talet byggde den nuvarande kyrkan använde man stora delar av den gamla kyrkans timmer till golv- och takkonstruktionerna.

Det var troligen Erik Dahlbergh som ritade kyrkan under sin tid som landshövding i Jönköping. Egentligen var den kyrka han ritade ämnad för de anställda vid gevärsfaktoriet i Huskvarna, men kom alltså istället att byggas i Hakarp.

I ett gravkor under kyrkan altare vilar generaltullinspektören Nils Hägerflycht, ägare till Hakarps säteri som var initiativtagare till den nya kyrkan. Han lät säteriets anställda utföra en hel del arbeten under uppbyggnaden av kyrkan. Dessutom bidrog Hägenflycht med bland annat glas och bly till kyrkan.
Begravningsvapnet som finns på östra väggen i det norra sidoskeppet, till vänster om predikstolen är över just Nils Andersson Hägerflycht som dog 1702.
Och i södra väggen i koret finns ett målat kalkstensepitafium i en ram
över samme Nils Arvidsson Hägerflycht, placerat ovanför nedgången till dennes gravkammare.
I Hakarps kyrka finns flera andra epitafier. Ovanför dörren i södra sidoskeppet finns ett över landshövdingen Arvid Hägerflycht, som var son till Nils Arvidsson Hägerflycht, och som dog 1751.

Det epitafium som hänger på östra väggen i det södra sidoskeppet är över Joachim Ehrenpreuss, som var direktör för gevärsfaktoriet i Huskvarna, och vars gravkammare finns under golvet. Vidare är en gravhäll i kalksten över kyrkoherde Wettersteen, som dog 1709 uppsatt i norra korsarmen.

Altarskåpet som finns på den norra väggen är från den medeltida kyrkan och har målningar föreställande Sankt Olof, Sankta Maria och Sankt Johannes. Här syns också bland annat Sankt Erik och Sankt Sigfrid.

Kyrkans predikstol som är snidad på 1630-talet är inköpt av Hägerflycht för 360 daler, från kyrkan i Eksjö, varifrån man också hämtat altaruppsatsen. Längst ner på altartavlan står texten "Kommer Ty Allting Är Nu Redo" och ovanför det avbildas de fyra evangelisterna. De omges och åtskiljs av byster som förmodligen är porträtt av personer som bidrog till tavlans tillkomst under 1600-talet. Ovanför det syns reliefbilder med motiv från; Syndafallet, Isaks offrande, herdarnas tillbedjan, Jesu dop, frestelse och hans kamp i Getsemane, påsklammsmåltiden och nattvardens instiftande. Ovanför det finns tre bilder omgivna av fyra pelare som avbildar korsfästelsen, nedtagningen från korset och gravläggningen. Längst upp på tavlan ser man Jesu uppståndelse.

På norra korväggen hänger en målning föreställande mötet i Emmaus, ett sannolikt holländskt barockarbete i sin ursprungliga rikt snidad ram.

Krucifixet kan dateras till slutet av 1100-talet, och fanns tidigare i den medeltida kyrkan.
Efter att en tid varit disponerad på statens Historiska museum har krucifixet som är av stort kulturhistoriskt väder alltså hittat tillbaka till kyrkan. Triumfkrucifixet visar på övergången mellan två olika uppfattningar om hur Kristus på korset skulle avbildas.
Den segrande Herren med krona och en strålande gloria, och den senare Kristus med törnekrona, törnekrona och plågade ansiktsdrag.

I mitten av 1800-talet målades altartavlan, predikstolen, taklister, tavelramar och kyrkbänkar över med vit färg, även om vissa detaljer på predikstolen och altartavlan blev förgyllda med guld. Till kyrkans 200-årsjubileum 1894 rentvättades dock kyrkan från det vita.

Både läktare och bänkarnas fasader pryds av en porträttserie som är från år 1729, målad av den då 59 årige Edvard Orm. Samma år skapade han även kyrkans magnifika och fantasifulla takmålningar. Dessa var inte bara dekorativa utan hade också ett pedagogiskt syfte: för en icke läskunnig allmoge skulle de illustrera Bibelns berättelser. Här återfinnes bland annat skapelse- och frestelseberättelserna, yttersta domen, försoningen och uppståndelsen. Det sistnämnda motivet kan vi se på taket ovanför orgelläktaren. där har konstnären avbildat tre kors, samt två kyrkor. Till höger ser vi den nuvarande Hakarps kyrka, och till väster Hakarps gamla medeltidskyrka.

I norra korsarmens tak är paradiset och syndafallet illustrerat, och i taket i södra korsarmen har Orm avbildat helvetet. Det påstås att konstnären här bland annat avbildade ett par smeder ifrån Huskvarna som han var osams med. Edvard Orm fick 400 daler silvermynt för sitt målningsarbete i kyrkan, men eftersom han tydligen hade det väldigt knapert beslutade församlingen att höja summan med ytterligare 60 daler silvermynt – på grund av Orms, som det står ”usla och släta tillstånd”.

I kyrkan finns överdelen av en dopfunt från 1100-talet, men i dag används istället en dopängel från mitten av 1700-talet.
Dopängeln som hänger till höger i koret drygt två meter över golvnivån, sänks ner vid dop och man kommer på så vis åt den dopskål i silver som ängeln håller i ena handen. Dopängeln hade under ett antal år varit i förvar hos Norra Smålands Fornminnesförenings museum innan den gavs tillbaka till Hakarps kyrka i samband med 250-årsjubileet 1944.

I början av 1700-talet fick den nuvarande kyrkan en femstämmig orgel genom Hägerflycht.Redan i mitten av 1700-talet diskuterade man huruvida man skulle bygga om orgelverket, men andra åtgärder på kyrkan hade kostat så mycket pengar att man av ekonomiska skäl sköt upp ombyggnationen. År 1783 beslutade man att renovera det gamla positivet. Den kände orgelbyggaren Per Schiörlin från Linköping undersökte orgeln och kunde konstatera att pipor, bälg, klaver och regeringar var så slitna, förfallna och förmultnade att det inte gick att reparera, och därför tecknades med Schiörlin ett kontrakt på ett bygge av ett nytt orgelverk.
År 1905 byggdes en ny, niostämmig orgel av Åkerman och Lund, och delar av den gamla Schölinorgeln såldes till Båraryds kyrka i Gislaveds församling. Den flyttades sedan runt till olika kyrkor innan den revs våren 1982.
Orgeln från Åkerman och Lund renoverades 1948 av Olof Hammarberg. I mitten av 1970-talet var kyrkan i behov av en ny orgel. vilket inte var helt lätt då Riksantikvarieämbetet hade synpunkter på utformningen och disponeringen av orgelverket. Den nuvarande orgeln med 19 stämmor som byggdes av Nils Hammarberg i Göteborg, installerades 1982, men orgelläktaren är den ursprungliga från 1784 liksom piporna som sitter i fasaden.

I slutet av 1960-talet hade man införskaffat en kororgel, byggd av Johannes K
ünkel i Lund. Denna flyttades 1991 till Per Brahegymnasiet. Den har där sedan ersatts av en annan kororgel från Huskvarna kyrka.

Fram till mitten av 1700-talet var klockorna upphängda i kyrkans torn men klockornas slag satte kyrkan i gungning och man blev tvungen att flytta ut klockorna till en då nyuppbörd klockstapel. För att stötta tornkonstruktionen tvingades man senare sätta in pelare i kyrkan, varvid några gravkammare fick fyllas igen. Två av de tre klockorna som hänger i den fristående klockstapeln är medeltida.

Kyrkan i Hakarp har genomgått flera grundliga restaureringar, senast 2015.
Stacks Image 262085