Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Jönköpings kommun
Gränna kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Gränna kyrka
Som den ser ut i dag är Gränna kyrka inte mer än drygt 100 år gammal, även om dess historia är betydligt äldre. vilket jag strax återkommer till.
Kyrkan ligger vid Brahegatan, som fram till 1970-talet var ”riksettan", huvudvägen mellan Stockholm och Helsingborg.
När den första stenkyrkan på platsen byggdes i mitten av 1100-talet, var vägen en del av Sveriges eriksgata - den väg kungarna red genom de olika landskapen för att bekräftas av landskapens lagmän.
Den första kyrkan uppfördes av byggmästare som varit med vid bygget av domkyrkan i Lund, och delar finns ännu bevarade. Bland annat har absiden i sandsten likheter med den i domkyrkan.
När Gränna blev stad 1652 bekostade stadens grundare Per Brahe den yngre ett stentorn i väster. Och i slutet av 1600-talet byggdes kyrkan ut åt norr och söder efter ritningar av Erik Dahlbergh.
Två hundra år senare, 1889 förstördes kyrkan i en brand. Branden startade i en fastighet nära kyrkan, och med gnistregn spred sig elden till kyrkans då nytjärade spåntakt.
Efter strider mellan stads- och landsförsamlingen om bland annat kostnadsfördelningen enades man slutligen 1891 om uppförandet av en ny kyrka på samma plats. Byggnadsförslaget i barockstil hade sammanställts av arkitekten vid Överintendentsämbetet Gustaf Pettersson. För en kostnad av 65.000 kronor fick man också en sockenstuga sam kyrkklockor och orgel.
Den nya kyrkan invigdes 1895.
Vid branden sex år tidigare förstördes bland annat kalkmålningar från första halvan av 1700-talet, utförda av målaren Edvard Orm. Men man lyckades bland annat rädda en dopfunt i sten som är från mitten av 1200-talet.
Även ett sakramentsskåp som har daterats till 1400-talet klarade sig från lågornas rov, och den äldsta ljuskronan som är från 1682 klarade sig.
Bevarat från den första stenkyrkan på platsen finns även en fönstersten, nu försett med ett Mariafönster ritat 1988 av Astrid Thesselius.
Bakom altaret finns ett antal skulpturer som kommer från en altaruppsats som tillverkades på 1720-talet av bildhuggarna Anders Ekeberg från Gränna och Magnus Ullberg från Habo och som delvis förstördes vid branden.
De vackra korfönstren är en gåva i samband med återuppbyggnaden 1895 och levererades av Göteborgsfirman Svenska Glasmåleri AB, under ledning av Reinhold Callmander. Fönstren visar tre scener ur Jesu liv: Jesus med Mose och Elia på förklaringsberget, Jesus som korsfäst samt i södra fönstret Jesus som återuppstånden med segerfana.
Och även om också predikstolen förstördes i branden lyckades man också där rädda de snidade figurer som nu sitter i orgelläktarens fasad.
1895 fick kyrkan en orgel byggd av orgelfirman Åkerman & Lund. 1970 kom den nuvarande orgeln på plats, byggd av Olof Hammarberg, Göteborg, men orgeln har kvar den ursprungliga orgelfasaden från slutet av 1800-talet.
En marmorbyst från den gamla kyrkan föreställande grevinnan Christina Katarina Stenbock-Brahe förvaras nu på Länsmuseet i Jönköping.
På södra väggen över läktaren hänger en tavla, målad 1751 av Olof Rosenblad.
Kyrkan restaurerades invändigt år 1988, då kyrkorummet fick den utformning det har idag. Det stora triumfkrucifixet som tillkom då är snidat av Eva Spångberg i Gamla Hjälmseryd.
Hon har även skapat det kors som sitter på norra väggen, och som är format av delar av en bjälke som man återfunnit under kyrkans golv, och som är från 1400-talet.
Fram till 1867 låg församlingens kyrkogård kring kyrkan, men den flyttades då till väster om staden.
Gravkapellet på nya begravningsplatsen uppfördes 1954 efter ritningar av arkitekt Johannes Dahl.
Kyrkan ligger vid Brahegatan, som fram till 1970-talet var ”riksettan", huvudvägen mellan Stockholm och Helsingborg.
När den första stenkyrkan på platsen byggdes i mitten av 1100-talet, var vägen en del av Sveriges eriksgata - den väg kungarna red genom de olika landskapen för att bekräftas av landskapens lagmän.
Den första kyrkan uppfördes av byggmästare som varit med vid bygget av domkyrkan i Lund, och delar finns ännu bevarade. Bland annat har absiden i sandsten likheter med den i domkyrkan.
När Gränna blev stad 1652 bekostade stadens grundare Per Brahe den yngre ett stentorn i väster. Och i slutet av 1600-talet byggdes kyrkan ut åt norr och söder efter ritningar av Erik Dahlbergh.
Två hundra år senare, 1889 förstördes kyrkan i en brand. Branden startade i en fastighet nära kyrkan, och med gnistregn spred sig elden till kyrkans då nytjärade spåntakt.
Efter strider mellan stads- och landsförsamlingen om bland annat kostnadsfördelningen enades man slutligen 1891 om uppförandet av en ny kyrka på samma plats. Byggnadsförslaget i barockstil hade sammanställts av arkitekten vid Överintendentsämbetet Gustaf Pettersson. För en kostnad av 65.000 kronor fick man också en sockenstuga sam kyrkklockor och orgel.
Den nya kyrkan invigdes 1895.
Vid branden sex år tidigare förstördes bland annat kalkmålningar från första halvan av 1700-talet, utförda av målaren Edvard Orm. Men man lyckades bland annat rädda en dopfunt i sten som är från mitten av 1200-talet.
Även ett sakramentsskåp som har daterats till 1400-talet klarade sig från lågornas rov, och den äldsta ljuskronan som är från 1682 klarade sig.
Bevarat från den första stenkyrkan på platsen finns även en fönstersten, nu försett med ett Mariafönster ritat 1988 av Astrid Thesselius.
Bakom altaret finns ett antal skulpturer som kommer från en altaruppsats som tillverkades på 1720-talet av bildhuggarna Anders Ekeberg från Gränna och Magnus Ullberg från Habo och som delvis förstördes vid branden.
De vackra korfönstren är en gåva i samband med återuppbyggnaden 1895 och levererades av Göteborgsfirman Svenska Glasmåleri AB, under ledning av Reinhold Callmander. Fönstren visar tre scener ur Jesu liv: Jesus med Mose och Elia på förklaringsberget, Jesus som korsfäst samt i södra fönstret Jesus som återuppstånden med segerfana.
Och även om också predikstolen förstördes i branden lyckades man också där rädda de snidade figurer som nu sitter i orgelläktarens fasad.
1895 fick kyrkan en orgel byggd av orgelfirman Åkerman & Lund. 1970 kom den nuvarande orgeln på plats, byggd av Olof Hammarberg, Göteborg, men orgeln har kvar den ursprungliga orgelfasaden från slutet av 1800-talet.
En marmorbyst från den gamla kyrkan föreställande grevinnan Christina Katarina Stenbock-Brahe förvaras nu på Länsmuseet i Jönköping.
På södra väggen över läktaren hänger en tavla, målad 1751 av Olof Rosenblad.
Kyrkan restaurerades invändigt år 1988, då kyrkorummet fick den utformning det har idag. Det stora triumfkrucifixet som tillkom då är snidat av Eva Spångberg i Gamla Hjälmseryd.
Hon har även skapat det kors som sitter på norra väggen, och som är format av delar av en bjälke som man återfunnit under kyrkans golv, och som är från 1400-talet.
Fram till 1867 låg församlingens kyrkogård kring kyrkan, men den flyttades då till väster om staden.
Gravkapellet på nya begravningsplatsen uppfördes 1954 efter ritningar av arkitekt Johannes Dahl.
