Stacks Image 262096

Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Värnamo kommun
Forsheda kyrka

Berättelser om kyrkor
i Växjö stift

lista
Forsheda kyrka

Den första kyrkan i Forsheda var sannolikt ett träkapell, som i början av 1300-talet ersattes av en stenkyrka. Denna blev med tiden så fallfärdig att bland annat västra kyrkgaveln rasade ihop. I början av 1700-talet renoverades kyrkan och försågs då med ett vackert klocktorn.
Om den medeltida kyrkan i Forsheda står att läsa i en "Beskrifning öfver Wästbo, Forsheda socken": "Kyrkan med torn är af sten, 35 alnar lång och blott 10 alnar bred, inuti mörk och trång. Hon är troligen en af de äldsta i stiftet, liten med halfcirkelformigt chor och pyramidalformigt spetsigt torn".

1837 gjorde biskop Tegner en visitation i kyrkan i Forsheda och därmed var kyrkans saga all – för var det något biskopen inte gillade var det små medeltida och som han tyckte mörka kyrkor. Mycket riktigt utdömde kyrkan som för liten och bristfällig.
Beslut tog om att bygga en gemensam kyrka tillsammans med grannförsamlingen i Torskinge, men Torskinge drog sig ur projektet eftersom de ville - och senare även fick behålla sin gamla kyrka.

Den nuvarande kyrkan i Forsheda byggdes på grunden till den gamla, efter ritningar av arkitekt Ludvig Hedin vid
Överintendentsämbetet i Stockholm. Byggandet av kyrkan finansierades genom bland annat rikskollekt och hårda dagsverken av socknens allmoge.
När man rev den gamla kyrkan påträffades bland annat en rundel av sten. Ett fynd som tyder på att här legat en forntida tingsplats. På kyrkogården i Forsheda står också en runsten som bland annat bär följande inskrift: "Toste reste stenen efter Gunne sin frände..."

Den 11 november år 1866 stod kyrkan klar att tas i bruk och första gudstjänsten kunde hållas, men den officiella invigningen skedde dock först tre år senare av biskop Henrik Gustaf Hultman.

I tornet hänger två klockor gjutna 1959 hos Ohlssons klockgjteri i Ystad. Två klockor från andra halvan av 1600-talet omgjöts 1772 till en ny klocka av Elias Fries i Jönköping. Den används inte längre, utan står i stället placerad i vapenhuset.

Kyrkans predikstol och diverse snickerier har utförts av snickaren Eric Nyman från Reftele socken.

Altartavlan har sin grund i ett krucifix från 1687 som överflyttades t från den gamla kyrkan. den färdigställdes 1709 av bildhuggaren H Hultman. Petrus till väster håller ett svärd och till höger ser vi Paulus. Nedanför krucifixet står Maria och Johannes. Altaruppsatsen var nermonterad under nästan femtio år, men plockades åter fram 1912. Året efter kom överstycket med lammet och segerfanan på plats.

Brukspatronen på Åminne, friherre Jacob Lilliecreutz, har donerat de gjutna och förgyllda änglabilderna, som hänger intill kyrkans nummertavlor.

Golvuret är ett arbete av klockmakaren Jan i Hyllan i Gnosjö, som var halvbror till kände Sven Nilsson Morin.

I koret finns en dopfunt i granit som tillkom i samband med en restaurering p
å 1950-talet, ritad av arkitekt Bent Jörgen Jörgensen, och tillverkad av Bröderna Svenssons stenhuggeri i Emmaboda. Cuppan är tillverkad av konstsmed Ivar Wremp i Angelstad.

En äldre skadad del av en dopfunt från mitten av 1200-talet förvaras i tornkammaren - där vi också finner en äldre predikstol från 1640.
Liksom delar av ett begravningsvapen över kyrkoherden Lars Torpensis, som reste den över sig själv 1720, medans han själv levde, Han liksom hans maka dog först 1739. Längs bak i kyrkan finns ett porträtt av de båda - prostinnan Christina Gummelia, liksom över hennes make kyrkoherden Lars Torpensis, båda målade av 1723 av Edvard Orm, vars verk bland annat finns i Hakarps kyrka och Kristine kyrka i Jönköping.

Den mekaniska kororgeln är byggd 1978 av Johannes Künkels Orgelverkstad i Lund.
Som även fyra år tidigare hade omdisponerat huvudorgeln, ursprungligen byggd 1959 av Liareds Orgelfabrik. Fasaden är dock från 1876 och en orgel som byggdes av Carl Elfström i Ljungby.
Stacks Image 262113