kyrkor i Växjö stift
guider producerade av Kyrkoguiden

lista / karta Kalmar kommun

kyrkor
Växjö stift
lista

Dörby kyrka

Dörby kyrka byggdes under 1200-talets första hälft och fick kor och torn i öster. Mot norr hade kyrkan ursprungligen inga fönster, men väl en port som var kvinnornas ingång, och det går ännu att se var detta port fanns. Männen hade sin ingång på den södra sidan av långhuset. Efter att kyrkan bränts av danskarna under Kalmarkriget 1611-1612 återuppfördes den och en sakristia uppfördes då norr om koret.
Från tiden före danskarnas härjningar överlevde endast ett krucifix från 1600-talet.

Kyrkan genomgick flera förändringar under 1700, 1800 och 1900-talet, samt en genomgripande restaurering i mitten av 1950-talet. Senaste renoveringen genomfördes i början av 1990-talet.

Altartavlan med motivet ”Kristi nedtagande från korset” är från mitten av 1800-talet, målad ritläraren Sven Gustaf Lindblom i Kalmar som sägs ha kopierat Kalmar domkyrkas altartavla målad av David von Krafft, som i sin tur är en kopia efter ett franska original.
I kyrkan finns också en äldre altartavla från mitten av 1600-talet.

Dopfunten är huggen av röd kalksten i slutet av 1600-talet.

Orgeln som är inköpt av Zetterqvist & Son 1894 ombyggdes 1963 av Olof Hammarberg från Göteborg, och har en fasad ritad av domkyrkoarkitekt Helgo Zettervall.

En klockstapel uppfördes i slutet av 1500-talet utanför kyrkogården och var en så kallad Mörestapel. Av någon anledning krävdes dock att en ny stapel byggdes redan år 1642 och denna flyttades senare in på kyrkogården och placerades då mittför kyrkans östra gavel. En större renovering av klockstapeln genomfördes 1827.
Storklockan är från 1627, men har omgjutits både i början av 17 och 1900-talet. Lillklockan som är av okänd ålder omnämns första gången 1659 och har sedan omgjutits 1840.

Prästgården låg tidigare i den gamla byn med flyttades under senare delen av 1700-talet till den plats där den ligger idag. Under medeltiden var Dörby och Kläckeberga självständiga församlingar, men 1607 förenades församlingarna och fram till mitten av 1800-talet var de båda biskopsprebende för biskopen i Kalmar. Inkomsterna från pastoratet avsattes alltså som bidrag till biskopens försörjning. En av dessa biskopar, som dessutom bodde i prästgården med sin familj i början av 1800-talet var Magnus Stangelius. Han son Erik Johan Stangelius räknas som en av landets främsta romantiska diktare, tillbringade en hel del tid här och skrev förmodligen några av sina vackraste dikter i prästgården.