Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Gislaveds kommun
Burseryds kyrka
Berättelser om kyrkor
i Växjö stift
lista
Burseryds kyrka
Burseryd kyrka som är byggd 1752, räknas som en av de finaste träkyrkorna i Sverige. Den är byggd på samma plats där troligen legat inte mindre än tre tidigare kyrkor.
Vid en biskopsvisitation 1737 konstaterades att den förra kyrkan i Burseryd var trång och borde utökas med en korsarm på kyrkans norra sida. Men istället för att bygga ut beslutades att en helt ny kyrkobyggnad skulle uppföras. 1752 gick uppdraget till byggmästaren Jon Andersson, och inför rivningen av den gamla kyrkan hölls auktion på de delar som inte återanvändes. Bygget av den nya kyrkan påbörjades i maj samma år.
Till grundläggningen användes sten från den gamla kyrkans sakristia, och redan till sommaren samma år kunde kyrkan besiktigas även om det då återstod att utföra inredningen och övriga snickerier.
Alla snickerier är utfördes av en lokal snickare vid namn Erik Arvidsson.
Den nya kyrkan hade ursprungligen inget torn utan den fristående klockstapel som funnits till den äldre kyrkan användes fortsättningsvis fram tills det nuvarande tornet uppfördes 1793. Under bygget med tornet blev tornets byggmästare mirakulöst räddad vid en olycka i samband med att det förgylla korset skulle monteras.
När korset väl var på plats rasade byggnadsställningen samman och byggmästaren försvann. Åskådarna började febrilt leta efter kroppen - som dock ej stod att finna bland spillrorna på marken. Till slut fann man byggmästaren stående välbehållen inne i tornrummet! Hur han hamnade där hade han ingen förklaring till!
I tornet hänger tre klockor. Två av dessa är från mitten av 1700-talet och början av 1800-talet.
Den äldsta av klockorna är försedd med runskrift och räknas som landets näst äldsta kyrkklocka. Runskriften lyder i översättning "År 1238 efter Guds börd blev denna klocka gjuten. Bero har skrivit”. Bero var sannolikt namnet på en skrivkunnig präst. På 1500-talet lade Gustav Vasa beslag på klockan, men den återlöstes av ungdomarna i församlingen och kallas just därför ungdomsklockan.
Interiört var kyrkan ursprungligen dekorerad av målaremästare Sven Niclas Berg från Ölmestad som gått i skola hos Jönköpingsmålaren Johan Kinnerus. Hans takmålningar stod dock inte att rädda när man renoverade kyrkan i mitten av 1960-talet - men fragment finns bevarade i klocktornets tak.
I vapenhuset finns också en mindre vällingklocka från 1601 som tidigare fanns i en prästgård.
Här finns dessutom en vackert målad kista från 1682, sannolikt en så kallad knektkista där en indelt soldat förvarade sin uniform och utrustning.
Vid en renovering i slutet av 1800-talet fick kyrkan sin altartavla, målad av den då bara 19 år gamle Richard Goldenssohn, som kom från Tyskland men som vid tillfället var bosatt i Göteborg. Det är en kopia av "Jesu Kristi korsfästelse", ett verk gjort för en kyrka i Tyskland av målaren Bernhard Plockhorst. Församlingen var tydligen mycket nöjda med tavlan för de beviljade konstnären 50 kronor extra för arbetet.
Richard Goldessohn fick samtidigt som han målade altartavlan också i uppdrag att göra nya målnings till predikstolen i renässans från 1632. Dessa målningar togs bort i mitten av 1930-talet, då man istället återinsatte ett äldre måleri föreställande de fyra evangelisterna.
Det tavlor han gjorde för läktarbröstet, men som på 1930-talet också ersattes med äldre målningar förvaras i ett av tornrummen. Här finns också bland annat den tidigare altarprydnaden i form av ett kors med svepduk.
1967 reducerades antalet bänkrader från 25 till 17, och kyrkan fick som den första i landet, nytt värmesystem med infravärme i stolryggarna.
Dopfunten i sandsten är troligen från omkring år 1200, och har ett fält med runskrift som anger vem som tillverkade funten för 800 år sedan. Där står i översättning: ”Arnbjörn gjorde mig. Vidkun skrev mig och här skall jag länge stånda”. Men funten som står i kyrkan är en kopia från 1936. Originalet finns på Historiska Museet i Stockholm.
Redan år 1680 fanns det i kyrkan, som det stod - "ett skiöntt Positiv med 4 stämbor” inköpt från Köpenhamn. Det finns uppgifter om att orgelverket genomgick flera reparationer innan den 1763 såldes till Gryteryds kyrka. Istället köpte man en begagnad orgel från Svarttorps kyrka. Orgeln var dock inte till församlingens belåtenhet och efter
ett misslyckat försök att bygga om och reparera orgeln beslutades 1825 att en ny orgel skulle inköpas, tillverkad och uppsatt av J. Sundberg från Byarum. Det tog inte många år innan man åter beslutade att byta orgel. 1858 byggdes en ny orgel av Carl Nilsson från Ullared, som då återanvände delar av den tidigare.
I Burseryd var man dock kräsna, och inte heller denna orgel föll församlingen i smaken. 1901 fick kyrkan åter en ny orgel, denna gång byggd av orgelbyggaren Johannes Magnusson från Göteborg. Även denna orgel har byggts om och renoverats flera gånger, senaste 1993 av Västbo Orgelbyggeri i Långaryd.
Vid en biskopsvisitation 1737 konstaterades att den förra kyrkan i Burseryd var trång och borde utökas med en korsarm på kyrkans norra sida. Men istället för att bygga ut beslutades att en helt ny kyrkobyggnad skulle uppföras. 1752 gick uppdraget till byggmästaren Jon Andersson, och inför rivningen av den gamla kyrkan hölls auktion på de delar som inte återanvändes. Bygget av den nya kyrkan påbörjades i maj samma år.
Till grundläggningen användes sten från den gamla kyrkans sakristia, och redan till sommaren samma år kunde kyrkan besiktigas även om det då återstod att utföra inredningen och övriga snickerier.
Alla snickerier är utfördes av en lokal snickare vid namn Erik Arvidsson.
Den nya kyrkan hade ursprungligen inget torn utan den fristående klockstapel som funnits till den äldre kyrkan användes fortsättningsvis fram tills det nuvarande tornet uppfördes 1793. Under bygget med tornet blev tornets byggmästare mirakulöst räddad vid en olycka i samband med att det förgylla korset skulle monteras.
När korset väl var på plats rasade byggnadsställningen samman och byggmästaren försvann. Åskådarna började febrilt leta efter kroppen - som dock ej stod att finna bland spillrorna på marken. Till slut fann man byggmästaren stående välbehållen inne i tornrummet! Hur han hamnade där hade han ingen förklaring till!
I tornet hänger tre klockor. Två av dessa är från mitten av 1700-talet och början av 1800-talet.
Den äldsta av klockorna är försedd med runskrift och räknas som landets näst äldsta kyrkklocka. Runskriften lyder i översättning "År 1238 efter Guds börd blev denna klocka gjuten. Bero har skrivit”. Bero var sannolikt namnet på en skrivkunnig präst. På 1500-talet lade Gustav Vasa beslag på klockan, men den återlöstes av ungdomarna i församlingen och kallas just därför ungdomsklockan.
Interiört var kyrkan ursprungligen dekorerad av målaremästare Sven Niclas Berg från Ölmestad som gått i skola hos Jönköpingsmålaren Johan Kinnerus. Hans takmålningar stod dock inte att rädda när man renoverade kyrkan i mitten av 1960-talet - men fragment finns bevarade i klocktornets tak.
I vapenhuset finns också en mindre vällingklocka från 1601 som tidigare fanns i en prästgård.
Här finns dessutom en vackert målad kista från 1682, sannolikt en så kallad knektkista där en indelt soldat förvarade sin uniform och utrustning.
Vid en renovering i slutet av 1800-talet fick kyrkan sin altartavla, målad av den då bara 19 år gamle Richard Goldenssohn, som kom från Tyskland men som vid tillfället var bosatt i Göteborg. Det är en kopia av "Jesu Kristi korsfästelse", ett verk gjort för en kyrka i Tyskland av målaren Bernhard Plockhorst. Församlingen var tydligen mycket nöjda med tavlan för de beviljade konstnären 50 kronor extra för arbetet.
Richard Goldessohn fick samtidigt som han målade altartavlan också i uppdrag att göra nya målnings till predikstolen i renässans från 1632. Dessa målningar togs bort i mitten av 1930-talet, då man istället återinsatte ett äldre måleri föreställande de fyra evangelisterna.
Det tavlor han gjorde för läktarbröstet, men som på 1930-talet också ersattes med äldre målningar förvaras i ett av tornrummen. Här finns också bland annat den tidigare altarprydnaden i form av ett kors med svepduk.
1967 reducerades antalet bänkrader från 25 till 17, och kyrkan fick som den första i landet, nytt värmesystem med infravärme i stolryggarna.
Dopfunten i sandsten är troligen från omkring år 1200, och har ett fält med runskrift som anger vem som tillverkade funten för 800 år sedan. Där står i översättning: ”Arnbjörn gjorde mig. Vidkun skrev mig och här skall jag länge stånda”. Men funten som står i kyrkan är en kopia från 1936. Originalet finns på Historiska Museet i Stockholm.
Redan år 1680 fanns det i kyrkan, som det stod - "ett skiöntt Positiv med 4 stämbor” inköpt från Köpenhamn. Det finns uppgifter om att orgelverket genomgick flera reparationer innan den 1763 såldes till Gryteryds kyrka. Istället köpte man en begagnad orgel från Svarttorps kyrka. Orgeln var dock inte till församlingens belåtenhet och efter
ett misslyckat försök att bygga om och reparera orgeln beslutades 1825 att en ny orgel skulle inköpas, tillverkad och uppsatt av J. Sundberg från Byarum. Det tog inte många år innan man åter beslutade att byta orgel. 1858 byggdes en ny orgel av Carl Nilsson från Ullared, som då återanvände delar av den tidigare.
I Burseryd var man dock kräsna, och inte heller denna orgel föll församlingen i smaken. 1901 fick kyrkan åter en ny orgel, denna gång byggd av orgelbyggaren Johannes Magnusson från Göteborg. Även denna orgel har byggts om och renoverats flera gånger, senaste 1993 av Västbo Orgelbyggeri i Långaryd.
