Stacks Image 262119

Berättelser om kyrkor i Växjö stift
lista / karta Jönköpings kommun
Brahekyrkan Visingsö

Berättelser om kyrkor
i Växjö stift

lista
Brahekyrkan Visingsö

Det var greve Magnus Brahe den äldre som i början av 1600-talet lät uppföra Brahekyrkan på grunden till en tidigare medeltida kyrka, som kallades Ströja kyrka, och som kunnat dateras till mitten av 1100-talet.
Ströja kyrka var kungarnas kyrka. På Visingsö som låg i mitten av riket fans ju då kungaborgen vid Näs. Den gamla kyrkan finns kvar till en del. Det är bland annat tornet och vapenhuset liksom sakristian som daterar sig till 1100-talet.

Magnus Brahe hann dock inte uppleva att om och tillbyggnaden av kyrkan blev färdig, och det var istället hans brorson Per Brahe den yngre som ärvde bygget och invigde den nya kyrkan 1636, som då fick namnet Wisingsborgs slottskyrka. Grevskapet hade etablerats 1562 och kom att omfatta 20 socknar i Västergötland, Småland och Östergötland. Det var på 1600-talet det största privatägda området i Sverige. Braheätten rankades som nummer ett i Riddarhuset och var alltså den förnämsta adelsätten i landet. Bara kungen stod högre i rang!

Kyrkan på Visingsö skulle manifestera Per Brahes ställning, och Brahekyrkan anses ha en av landets mest betydelsefulla interiörer från barockens stormakts-Sverige och är därför av riksintresse.

Kyrkan är värd ett eget besök, och här i filmen ska bara nämna lite av att det som finns att se i kyrkan.
En mängd konstverk, fornminnen och kuriosa visar att greven ville skapa ett nationellt museum och en "andlig skattkammare" efter utländskt mönster.
Här finns en vacker silverskatt med bland annat det som sägs vara Ebba Brahes brudkrona. Ebba Brahe var Magnus Brahes enda barn, och vi återkommer till henne om en liten stund.

Under 1660-talet svarade konterfejare och byggmästare Johan Werner d.y. för kyrkans utsmyckningar. Werner utförde även kalkmålningarna i valven i form av banderoller med bibelspråk. I takets målningsskrud ingick även Per Brahes första fru Kristina Katarina Stenbocks släktträd och i mittvalvet östra kappa ses släkten Brahes vapen.

1669 dekorerades kyrkans pelare med unika tavlor i metall med bibliska motiv, utförda av mässingslagraren Åke Witzell, Stockholm.

Dopfunten är från 1160-talet, och alltså från långt innan greven Per Brahe, från den tid då kungaborgen låg vid Näs längst söder ut på ön. Det var under denna tid som det dåvarande Göta rike styrdes från Visingsö.
Den runda mässingsskålen är dock från första hälften av 1600-talet.

Altartavlan består bland annat av ett verk i alabaster som visar uppståndelsen. Unde den en förgylld tavla som föreställer Den Heliga Nattvarden. Och samma motiv i en annan utformning finns längst ner på tavlan, målad i olja direkt på trä.

På altaret står ett krucifix i ebenholts med en Kristusfigur i elfenben som skänktes till kyrkan av Per Brahe den yngre. Figuren hade skapats av hovkonterfejare Johan Werner d.ä. som ett prov på sin yrkeskunskap, och har var sedan flitigt verksam vid utsmyckningen av kyrkans interiör. Bland annat snidade han en skulptursvit omfattande tolv apostlagestalter, och målade ett flertal tavlor samt epitafier.


På båda sidor om koret finns grevebänkar. Greven själv satt på den södra sidan och dörren där har initialerna PBGTW, vilket ska utläsas Per Brahe Greve Till Wisingsborg.
På den norra sidan finns grevinnans bänk och den Stenbockska vapenskölden. På läktarna bakom greven satt hovfunktionärerna och på läktaren bakom grevinnan fanns plats för eleverna vid Braheskolan som anlades 1636.

Det går skrönor om att det mesta i kyrkan är krigsbyten, men så är inte fallet. Nästan allt är tillverkat av lokala eller inhyrda hantverkare. Undantaget är korgrindarna som användes när man ville stänga av koret, om greven önskade ha enskild andakt. Dessa grindar är hemhämtade från Tyskland under 30-åriga kriget.

Predikstolen är tillverkad i Åbo, Finland 1627, och monterades upp i Brahekyrkan sju år senare, samtidigt med grevebänkarna. Pehr Brahe beställde två likadana predikstolskorgar och lät transportera dessa hit till Visingsö, del med båt över Östersjön och dels med häst och vagn landvägen. Detta för att åtminstone en av dessa garanterat skulle komma fram. Det visade sig att båda klarade transporten, och den andra finns i en enkel landsortskyrka.

I armaturen mitt över koret ser vi något som påminner om ett långt ljus, men som är betet från en narval. Det var Per Brahe som lät placerade den oåtkomlig i lamparmaturen. Menigheten trodde det var en bete från en enhörning, och små flisor från en sådan sade kunna bota diverse sjukdomar. Speciellt bra effekt sades flisorna ha för kvinnor som förväntades få en svår förlossning, så för att hålla beten intakt lät Per Brahe tillverka silverarmaturen.

Den massiva ekdörren som leder in till sakristian är sannolikt den gamla kyrkporten från Ströja 1100-talskyrka.
Inne i sakristian finns byster av Brahegrevarna har vistats på ön.
Här finns också en skulptur daterad till 1500-talet föreställande Den heliga Brigitta.
Och i ett kassaskåp i sakristian förvaras Ebba Brahes brudsmycken som tillverkade till hennes vigsel med Jacob de la Gardie 1618.
I sin ungdom hade Ebba Brahe förälskat sig i kronprins Gustaf Adolf, senare kung Gustav II Adolf, och var också förlovad med honom. Prinsen mor ärkedrottning Kristina accepterade dock inte detta, och de tvingade gå skilda vägar.
I annat fall kunde Ebba Brahe faktiskt blivit drottning av Sverige!

I gravkoret är sex medlemmar av Braheätten begravda, dock ingen av grevarna. Per Brahe den yngre begravdes exempelvis i Östra Ryds kyrka i Uppland. Mot sin vilja ska tilläggas. Hans uttryckliga önskan var att få sin sista viloplats här på Visingsö.

Kyrkans första orgeln finns omnämnd på 1630-talet och byggdes enligt uppgift av orgelbyggaren Per Jönsson i Skänninge. I slutet av 1600-talet hade kyrkan ett positiv som var byggt av Nicolaus Manderscheidt i Nünberg, och som ursprungligen stod i Visingsborgs slott till kyrkan. Positivet lånades senare ut till Jönköpings slottskapell, och hamnade så småningom i Bjurums kyrka i Västergötland.
Positivet finns nu på Västergötlands museum i Skara
Kyrkans nuvarande orgel är byggd 1931 av Åkerman & Lund Orgelbyggeri, men fasaden är från en orgel som Lars Strömblad i Falköping byggde för Brahekyrkan 1797.

Klockstapeln uppfördes på 1670-talet. Det kan ju tyckas lite märkligt att det finns både klocktorn och klockstapel. Kyrkklockorna var egentligen menade att hänga i kyrktornet, men det visade sig att de var för tunga, och man fick därför bygga ett separat klocktorn.
Stacks Image 262134